Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstruktiv socialism. VI.
Familisfären i Guise.
Av Rudolf Rocker.
Bland de talk i k a experiment,
vi]ka fouri eri smen företagit i Europa,
kröntes blott ett med framgång. Det var den
s. k. familistären, som Jean Baptiste André
Godin inrättade i Guise, och som ännu i dag
äger bestånd, ehuru den — liksom annan
verksamhet — led stort avbräck under
kriget. Visserligen ladcs detta företag på en
helt annan grund än vad Fourier tänkte sig,
men det kunde på grund av rådande
förhållanden knappast undvikas. «.
Om Godin och hans företag har man från
både borgerligt och socialistiskt håll skrivit
mycket. De olika författarnas åsikter äro
emellertid betydligt avvikande sinsemellan.
Några förhärliga Godin som en av
mänsklighetens’ största välgörare. Andra åter
(däribland även socialister) ha betecknat, honom
som en slug charlatan, vilken blott tänkte på
sin egen personliga fördel, men förstod att
dolja sin profithunger under den sociale
reformatorns prunkajmde mantel.
Jämför man allt, som talar för och emot
hans sociala reformförsök, kommer man
slutligen till det resultat, att Godins avsikter
med sitt experiment varit mycket allvarliga.
Om också hans försök under årens lopp
antagit former, som t. o. m. ha.n själv ej kunde
förutse, så har detta skett under trycket av
yttre förhållanden’, från vilka han ej kunnat
frigöra sig.
Man må vara en aldrig så hänförd
anhängare av dylika experiment, men man bör
därför ej glömma de svårigheter, som möta.
varje ny samhällsbildning vid dess
framträdande. En människa kan nog under årens
lopp lära sig förstå den sociala orättvisan
samt de ekonomiska bristenm och
förvänd-heten i ett härskande system. Hon kan oekså
med insikt härom vara betänkt på att
un-d&nrödja detta system och ersätta det med
en bättre social ordning. Men det skall
aldrig lyckas att mitt i en på brutal
exploatering av massorna grundad samhällsordning
skapa en sluten socialistisk miuiatyrvärld,
som till hela sitt väsen är skild från den
kapitalistiska omgivringen. Vi måste i stället
finna oss i} att varje socialistiskt experiment,
som göres inom den kapitalistiska världen,
blir — trots alla goda avsikter — med tusen
trådar bundet vid det nuvarande systemet
och blott tillfälligtvis kan frigöra sig från
detta. Därför kunna sådana företag endast
räkna med begränsade möjligheter. De bli
aldrig i stånd att omskapa det nuvarande
systemets ekonomiska och sociala grundvalar.
Därtill behövs det utpräglat revolutionära
medel, som främst komma till uttryck i den
sociala expropriation en.
Me ii har man en gång kommit underfund
med detta, så kan man också mera rättvist
bedöma Godins experiment. Dess skuggsidor
behöver upphovsmannen själv ej göras
ansvarig för.
Godin var son till en fattig by smed och
föddes 1817 i Esquéhéries. Efter att en tid
som arbetare ha vandrat igenom hela
Frankrike grundade han år 1840’i sin födelseby en
gj uteriv erk st ad, som sex år senare, flyttades
till Guise. En framgångsrik uppfinning
gjorde honom till en förmögen man, oeh han
kunde snart utvidga sitt företag, så att det
blev ett av de mest betydande inom
Frankrikes järnindustri. Men Godin var inte
endast företagare. Av naturen begåvad med
djupa sociala instinkter, mindes han väl de
mångahanda lidanden , som han fick utstå
då han själv var arbetare. Nu strävade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
