Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter, att- på alla sätt förbättra sina egna
arbetares ställning. Han gav cl em högre lon,
förkortade arbetstiden och inrättade
åtskilliga hjälpkassor. Men alla dessa mått oeh
steg tillfredsställde honom inte, efter&om han
väl förstod, att sådant ej berörde själva
grunden till det sociala onda. Då hans
intresse nu var inriktat på att erhälla, en bättre
insikt i samhällsförhållandena, dröjde det ej
länge förrän han lärde känna några skrifter
av de stora socialreformatorerna frän förra
hälften av 1800-talet. Det var till en början
Saint Simons läror, som sporrade honom till
djupare studier i ämnet. Sedan läste han en
del litteratur från olika kommunistiska
riktningar, men blev ej entusiastisk varken för
Etienne Cabets fredliga kommunism eller för
babouvislurnas mera våldsamma metoder.
Han fann, att alla dessa idéer innehöllo en
kärna av sanning, men blev samtidigt
övertygad om att problemlösningen var
otillfredsställande.
Då fick han tag i Victor Consiclerants
skrifter. Genom denne, Charles Fouriers
mest betydande lärjunge, erhöll han också
närmare kännedom om mästarens egna idéer.
Fouriers lära verkade på Godin som en
uppenbarelse. Han blev snart en av rörelsens
mest hängivna anhängare och understödde
den också efter bästa förmåga. När Victor
Considerant ämnade sätta i gång med ett
storartat socialt experiment i Texas och
genom offentliga upprop anhöll om
allmänhetens bistånd, ställde Godin genast till hans
förfogande 100,000 francs. Han själv beslöt
emellertid att i Guise grunda en slags
”fa-langstär” för att bär pröva mästarens idéer
i praktiken. Rå började han år 1859
upprätta den &. k. familistären. Han har senare
publicerat sina erfarenheter i en hel rad
skrifter, ännu i dag av stort värde för alla,
som äro intresserade av experiment i
konstruktiv socialism. Här må endast nämnas
de viktigaste ”Solutions sociales”* (1870),
”La richesse au service du peuple, lo
fa-milistére”** (1876), ”Mutualite soeiale”***
* Sociala problemlösningar.
** Rikedomen i folkets tjänst, familistären.
***Social inbördes hjälp.
(1880), ”Mutualité nationale contre la
mi-sére”* (1853) o. s. v.
Om man vill fördomsfritt bedöma Godins
sociala experiment, är det åtskilliga
omständigheter, man ej får glömma. Framförallt
måste man komma ihåg, att företaget
stödde sig på en mycket betydande industriell
anläggning. Godins fabrik hade under
årens lopp, gynnad av goda konjunkturer,
arbetat sig upp till ett av Frankrikes mest
framstående järnverk., sålunda hade
experimentet fått en säker ekonomisk
grundval, på vilken man lätt med framgång
kunde bygga vidare. Detta var en
utomordentlig fördel i jämförelse med andra liknande
försök, vilka alltid hade att räkna med
ekonomien såsom ett svårlöst problem vid
starten.
Godin var en mycket praktisk människa,
begåvad med stora organisatoriska och
af-färstekniska. anlag. Han insåg väl, att ett
fullständigt förverkligande av Fouriers
planer ej var möjligt inom den härskande
kapitalistiska samhällsordningen. Det
förflutnas erfarenheter hade inte hos honom (som
hos så många andra) gått spårlöst förbi.
Han fasthöll därför ej slaviskt vid
mästarens teorier, utan använde sig även av sina
egna insikter. Han begrep mycket väl, att
hans företag måste ekonomiskt anpassa sig
efter de bestående förhållandena. Nu
gällde det blott för honom att i praktiken prova
och tillämpa vissa av Fouriers idéer.
Framförallt ägnade han stor
uppmärksamhet åt det människomaterial, som han måste
använda sig av. Erfarenheten hade lärt
honom, att åtskilliga tidigare sociala
försök hade misslyckats ej endast på grund av
vidriga yttre förhållanden, utan ofta nog
emedan vederbörande människor voro så
ofullkomliga. Detta förhållande sökte han
nu råda bot på. Han visste, att de
människor, som voro födda och uppfostrade i det
kapitalistiska samhället, ej utan vidare —
från den ena dagen till den andra — kunde
bli utrustade med högre sociala känslor och
strävanden. För detta ändamål behövdes
en grundlig uppfostran, som avsåg att skapa
* Folklisr inbördes hjälp mot nöden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
