Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för en kostnad av 25,000 fr., så att samtliga
omkostnader uppgingo till omkring 1
miljon fr.
Rummens antal i de olika bostäderna var
naturligtvis varierande, men alla rum voro
såväl i arkitektoniskt som också i
hygieniskt avseende likadant inredda, såväl
beträffande de anställdas som arbetarnas
bo-stadshänsenden. Med hänsyn till renlighet
och hygieniska- bestämmelser upprätthölls i
f amilis téren en verklig mönsterstandard.
Bostäderna betingade ett pris av i
genomsnitt 25 centimes pr kvadratmeter. Priset
var 10 centimes dyrare i de övre våningarna
än i de undre. Utom bostäderna hade
Fa-milisteren till sitt förfogande talrika
sällskapsrum, läsrum, restaurang, lokaler för
nöjesändamål o. s. v., vilka stodo fritt till
varje medlems förfogande. Likaså
had-oeh tvättinrättningarna. Den inre
utsmyckningen av rummen överläts åt varje enskild
individ så att vars och ens personliga smak
kunde få komma till uttryck.
De dagliga göromålen fick utföras efter
vars och ens behag. Blott sådana saker
som utifrån kunde framskapas till billigare
pri a blevo inköpta.
Godin tänkte först att genomföra
gemensam måltid sspisning. Men han uppgav
snart denna plan för att icke inkräkta på
de personliga intressena sa att var oeh en
hade möjlighet att antingen äta i
restaurangen eller att själv tillaga, sin måltid.
Framställningen av enstaka artiklar och
förvaltningen av matvarorna låg till största
delen i händerna på hustrurna till de
anställda arbetarna.
Utgifterna reglerades antingen medelst
kontantbetalning cl ler genom införande i
checkbok. Vid slutet av varje år reglerades
ställningen så att köparen fick sig utbetalt
85 proc. av den vinst som uppstått. 15 proc.
av den gemensamma vinsten inflöt i den
gemensamma. kassan.
Sedan Godin hade uppfostrat en duktig
stam av arbetare och anställda, som kunde
vidare genomföra hans planer, övergick han
under år 1880 till att förvandla hela
rörelsen till ett stort gemensamt företag. Natur-
ligtvis hade han redan i början låtit
överlämna vinsten på sitt företag åt arbetarna.
I)& verksamheten blev förklarad för
gemensam belöpte sig arbetarnas tillgodohavande
till 209,800 fr. och Godins andel till 3
miljoner fr. Denna andel borde arbetarna och
de anställda i företaget själva förvärva
genom återköp av det av Godin tillskjutna
kapitalet, varigenom hela företaget
fullständigt skulle övergå i deras händer, vilket
också skedde under detta århundrades
första år. Vinsten hade dittills så fördelats,
att 25 proc. tillföll o reservkassan, 25 proc.
direktionen, oeh 50 proc. arbetarna.
Godin hade låtit den inre förvaltningen
regleras genom fria val, men erfarenheten
lärde honom snart att på detta sätt i eke
alltid de mest kvalificerade personerna
kommo på de platser de förtjänade att
intaga. Denna rent politiskt-demokratiska
princip syntes honom för förvaltningen av
ett så komplicerat företag något
egendomlig då den utsatte» driften för alla möjliga
risker, vilka kunde under vissa,
omständigheter menligt inverka på förvaltningen. Så
satte han som princip vid uppställande
av-kandidater deras personliga kunskaper och
speciella färdighet. Därmed förhindrade
han att absolut olämpliga element skulle
kunna placera sig på viktiga poster tack
vare en viss pratförmåga. Endast
kunskaper skulle fälla utslaget, icke färdighet i att
låta tungan löpa och billig fraselogi.
Med kamraternas inom familistären
samtycke hade Godin träffat
Överenskommelsen att vid vinstfördelningen 5 olika
klasser skull e gälla: 1) Delägare som under
minst 5 år varit med i rörelsen och ägde ett
kapital av 500 fr. 2) Delägare som voro
över 21 är gamla oeh under minst tre år
varit med i företaget. 3) Delägare som
under minst ett år varit verksamma inom
rörelsen och vilkas vinstandel bestämdes
efter storleken av deras löner. 4)
Hjälparbetare som ännu icke varit anställda ett
år inom företaget och endast hade rätt att
utan avgift åtnjuta de fördelar som ingingo
i familistcrens sociala inrättningar. Till
dessa fyra klasser kom ännu en annan ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
