Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verklig1 förståelse for nya sociala
livsbetingelser.
Godin var också på det klara med, att
han ej kunde åstadkomma en sådan
falang-stär, som Fourier tänkt sig. Detta var
omöjligt redan därför att Godin måste
lägga sitt företag på en industriell grundval,
under det att Fourier hade ställt
agrikultu-ren som det centrala i produktionen.
Härigenom blev emellertid redan från början
Guise-familistärens verksamhet ytterst-
begränsad. Fourier drömde om så vitt
möjligt självständiga församlingar på 1500—
2000 invånare, vars behov skulle tackas
genom eget arbete oeh egen produktion.
Enligt hans teori oin det ”attraktiva arbetet”
skulle genom ständig omväxling i den
produktiva verksamheten själva arbetet bli
både ett nöje och ett nödvändigt behov.
Godin’, som helt och hållet var hänvisad till sin
fabriksdrift, kunde ej erbjuda sina arbetare
denna omväxling. Han måste därför söka
efter andra medel för att göra arbetet
angenämt och tilldragande. Bäst trodde han
sig kunna uppnå detta mål genom att
förkorta arbetstiden så mycket som möjligt
samt åt varje arbetare eller anställd ställa
ett angenämt oeh behagligt hem till hans
förfogande. På ifrågavarande område har
Godins verksamhet varit rent. av
banbrytande. Vid denna tid fanns det ej många, som
tänkte på en reform av arbetarnas
bostadsförhållanden. Ännu i dag utgör ju
bostadsfrågan ett av de mest omdebatterade sociala
problemen. Varje storstad oeh varje
industriområde har än i dag att uppvisa
mänskliga boningar, som ej ens skulle duga för
djur. Men vi måste dock erkänna, att
förhållandena på detta område nu blivit
väsentligt bättre, än de voro under
föregående kapitalistiska perioder. Den
fruktansvärda utbredning, som alkoholism och
prostitution hade bland arbetarebefolkningen
under tidigare skeden, rent av gynnades oeh
befordrades av de förskräckliga
bostadsförhållandena. Godin kände väl till detta, oeh
hans uppmärksamhet hade särskilt blivit
riktad härpå genom Eugen Bnrets berömda
bok ”De la misere des classes laborieuses en
Angleterre et en Franee” (Om nödeu- bland
de arbetande klasserna i England oeh
Frankrike). Sedan 1870 förklarade Godin
i sin skrift ”Solutions sociales”: ”Varje
försök att genomföra en reform av arbetet
måste bli gagnlöst oeh utan resultat, om det ej
samtidigt tar sikte på en reform av
bostadsförhållandena. Man måste skaffa de
arbetande klasserna en angenäm och trivsam
miljö, som motsvarar deras behov, oeh som
gör det möjligt för dem att tillägna sig det
sociala livets glädjeämnen, vilka varje
mänsklig varelse har anspråk på att få
njuta av.”
Då Godin år 1829 skred till verket
att grunda sin socialistiska
samhällsbyggnad eller familistere, som han
kallade den, utgick han från tvenne viktiga,
förutsättningar: han ville leda i bevis att
ett större antal människor skulle kunna leva
tillsammans inom ett begränsat utrymme
utan att därigenom skulle behöva,
inkräktas på de personliga bekvämligheterna och
anpassningarna till vars och ens
individuella smak. Och vidare ville han bevisa, att
man genom en sådan sammanlevnad skulle
kunna skapa en lättare och mera l)ekväm
organisationsform för den dagliga
konsumtionen, en dylik som fungerade mera
vetenskapligt och räntabelt än vad som i dag är
fallet.
Familis terens hela. utsträckning belöpte
sig till 33,73 hektar landområde. Därav
upptogo järnverken 4,5 hektar, de
offentliga trädgårdarna och anläggningarna 10,1
hektar. Resten av jordområdet utnyttjades
för olika byggnader, vilka tjänade bostads-,
uppfostrings- och nöjesändamål. Det
jordområde på vilket de olika byggnaderna
uppfördes, kostade 50,000 francs.
Famili-stérens vänstra flygel hetinga/ie en kostnad
av 300,000 fr. Huvudbyggnaden som
fullbordades under år 1864 kostade 400,000 fr.
Under år 1864 iordningsställdes oekså
byggnaden för uppfostringsväsendet, vilken
belöpte sig till 40,000 fr. Skolorna och
teatern, vilka togos i bruk under är 1869,
kostade i runt tal 125,000 fr. Därtill kommo
senare dessutom bad- och tvättinrättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
