Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetslösheten ocQ
ackordssystemet.
Av Erik DaQlerius.
Ett av de mest bräxkande so-
ciala problemen under senaste tid har
ovillkorligen varit arbetslösheten. Det är
visserligen ingen ny företeelse, den
sammanhänger tvärtom intimt med hela det
kapitalistiska produktionssystemet, men den har
dock fr. o. m. den s. k. fredskrisen, en
annan oeh värre karaktär än före kriget. Den
hotar nu att bli en permanent företeelse i
det samhälleliga livet, i stället att som
förut uppträda säsongvis och sporadiskt vid
kriser. Likaså hotar den nu att ständigt
drabba i stort sett samma offer, att dela
upp samhällets pro le tär iska lager i två
klasser: de arbetande och de arbetslösa. Förr
var det en betydlig växling inom
arbetareleden för dem som drabbades av
sysslolöshetens onda.
Det är givet att (itt för arbetareklassen
i synnerhet och för hela samhället i
allmänhet så livsviktigt problem livligt debatterats
och otaliga äro ju förslagen till en lösning
av frågan. Det är inte här meningen att
ge något nytt ”patent” oeh heller ej att
ingå på alla dc botemedel som framlagts; alla
dock med den svagheten — ur rent
socialistisk synpunkt — att de blott äro palliativ,
tillfälliga lindringar. Det verkliga
hjälpmedlet ligger naturligtvis i att roten till det
onda avskäres: kapitalismen avskaffas och
en socialistisk samhällsordning införes.
Meningen med dessa rader skulle närmast
vara att framdra en av de till
arbetslösheten bidragande orsakerna, en orsak som
visserligen ofta .skymtat i diskussionen men,
enligt min mening, ej lagts tillbörlig vikt
vid. Det är ackordssystemet.
Alla ha vi oss ju bekant vad ackord,
ordet fattat i dess lönebetydelse, är. Alltså
ersättning för arbetet efter vad som utföres,
pr styck, pr kilo, pr ton, pr kvadratmeter
eller andra beräkningsgrunder. Och
naturligtvis står det en ständig strid mellan
arbetare oeh arbetsköpare om de olika
ackordssatserna; den. ena parten vill höja dem, dnn
andra sänka.
Själva principen för ackordet vilar på
åskådningen att var och en skall få vad han
”gör rätt för” (naturligtvis med nödig
hänsyn till det mervärde, eller vad man vill
kalla det, av arbetet som går till
företagaren.) Ackordet gynnar pä detta sätt en
differentiering av arbetarna: en man i sin
bästa ålder utför i allmänhet mer arbete på
samma tid än en gammal; en sedan länge
vid arbetet förtrogen hinner mera än en
nybörjare; en för det speciella arbetet
begåvad mer än den som av omständigheterna
drivits in i just det yrket o s.. v. Själva
principen är direkt o socialistisk — vilket
man ju kan invända mot varje lönesystem!
— i det att den gynnar den starke på den
svagares bekostnad; under nuvarande
hetsiga ackord stempo, åtminstone inom vissa
industrier, finnes inte alls plats för de
”svaga”, d. v. s. klena, alltför unga eller
åldringar. Ackordssystemets allt rationellare
till-lämpning tenderar till en arbetstakt, vari
blott de kroppsligt starka från 25 till högst
50 åren kunna vara med och ”göra rätt
för sig” och därigenom lyfta den större
belöningen for arbetet. Systemet vilar på rent
individuell, egoistisk grund i stället för på
social, i vilket hänseende timlönesystemet
(vecko- eller månads-) är mera rättvist, då
det i vanliga fall ger likartad ersättning
för samma slags arbete, åtminstone inom
samma industri.
Ackordssystemet är osocialt och
©socialistiskt även ur andra synpunkter. Dess till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
