- Project Runeberg -  Syndikalismen / Årg. 4(1929) /
84

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lämpning gynnar så lätt ett stärkande av
den egoism, som ligger förborgad hos
människan ; det. sätter framfu&igheten,
armbågarna, i främsta rummet. ”Jag vill leva,
dig ger jag tusan!” Många trampas ned
medan en klättrar upp! Den som
amerikansk betecknade framåtandan,
individualismen, ”klara sig själv”, gynnas just speciellt
av ackordssystemet. Inte ens vårt
kapitalistiska samhälle törs som högsta princip
knäsätta denna åskådning, i så fall funnes
ingen sociallagstiftning för sjuka, för
åldringar, för arbetslösa, för medellösa etc.
(Denna lagstiftnings halvhet och otillräcklighet
behöver man ej ingå på i detta
sammanhang)

Genom ackordssystemets allt vidsträcktare
tillämpning blir arbetslösheten obönhörligt
ökad. Ty huru uselt ackordssatserna än äro
tilltagna- sörjer alltid arbetaren för att det
blir Överskott. Detta kan naturligtvis blott
ske genom en extra ansträngning av både
kropp oeh hjärna. Det arbete han na
ut-fÖTt på ackord och på vilket han nått t. ex.
50 proc. överskott på den avtalsenliga
timlönen (så höga oeh högre ackordsÖverskott
förekommer väl dock blott i vissa
special-yrken o(fh inom byggnadsindustrien) skulle
naturligtvis i varje fall ha utförts och om
ackordet ej varit ”1/2 man” till fått
sysselsättning. Arbetaren spänner sig till det
yttersta, övning ger ock färdighet och så
pressas överskottet ytterligare upp en liten
bit till nästa avlöning. Den verkliga
rationaliseringen, det är ackordssystemet.
Arbetsköparen inbesparar övervakande basar,
arbetaren ”kör” så bra med sig själv för att
därigenom öka sin förtjänst, och där det är
fråga om lagackord skötes kontrollen att
var och en ”gör rätt för sig” på ett
utomordentligt effektivt sätt av arbetarna själva.

Den industri, inom vilken
”ackordsratio-naliseringen” nått högst, är väl
byggnadsindustrien. Thek vare arbetareo
rganisatio-nemas styrka äro här prislistorna så pass
höga att de tillåta ett avsevärt procentuellt
•överskott på timlönen, som t. o. m. de ligga
i toppen av vad en svensk arbetare
förtjänar. Vid ett husbygge tillgår det ju så att

byggmästaren utlämnar de olika arbetena,
grund, träarbetena, murning och en del
andra till en ”bas” som sedan i sin tur
skaffar hop ett lag. Många inredningsarbeten,
målning, plåtslageri,
rörledningsinstallatio-ner ctc. utlämnas dock vanligen på
entreprenad oeh entreprenören får sedan skaffa
folk. Men på ackord går allt arbete,
undantagandes visst grovarbete, en del
hant-langning, lappningar etc. Inom varje
yrkesgren gäller det nu dels att begränsa lagets
storlek till det minsta möjliga för att
hinna arbetet färdigt i föreskriven tid, dels
ock att sammansätta laget så att dess
medlemmar ai*beta gott ihop och med likartad
intensitet. Arbetet hedrives sedan på
rationellast möjliga sätt. Inom varje yrke finns
det ju en mängd olika specialiteter; det
gäller nu att till dessa taga de arbetare som
äro mest vana därvid. I ett snickarlag t.
ex. sättes ett par man att göra
köksinredning oeh de gå igenom hela huset; ett par
andra sättas att ”hänga dörrar”, de
fortsätta därmed tills allt är färdigt.
Exemplen kunde mångfaldigas, men saken är väl
allmänt känd.

Och så arbetas det. Ackordets
obarmhärtiga slavpiska viner! Den som t. ex. sett
en murare på ett hus och sett hur högra
handen med sleven oeh vänstra med stenen
ideligen gör sina på pricken lika- automatiska
rörelser i ett, i ett, den kan få en
föreställning om ackordsarbetets art. Eller se
hantlangarna som passa hissen. Börda efter
borda av sten vräkes på med, en hisklig
fart; rulle efter rulle med bruk slänges dit;
upp med hissen; klocksignal; rop: ”tegel,
bruk!” och så hetsen igen. En hastig
torkning med skjortärmen i det svettiga anletet
och så: ”på’n igen!” Jag har känt
byggnadsarbetare, som på kvällen . varit så
uttröttade, att de ej orkat äta utan blott
kunnat ligga och dåsa. Och detta i unga år.
Hur skall en så behandlad kropp se ut
efter de femtio?

Och så är arbetet färdigt. Laget lyfter
sina 100 proe. (ibland mer, ibland mindre)
i överskott. Hade nu arbetsintensiteten
hållits nere sa att överskottet blivit 0 i stället

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free