Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fartyget vid lastning. Hand i hand med
strejkbrytama. Organiserade
packhusarbetare togo hand om gods, som skulle till oeh
från fartygen. Organiserade åkare, körde
varor till strejkbrytarefartygcn oeh varor
därifrån. Organiserade järnvägsmän, växlade
ned vagnar med gods till (xöteborgs hamn
och vagnar därifrån. Organiserade
kolarbetare togo emot kol från vissa fartyg och
kolade andra med bunkers. Organiserad
personal på bogserbåtarna drogo fram
pråmar med gods till strejkbrytarf artygen och
drogo pråmar därifrån. Dessa pråmar
återigen lossades eller lastades av organiserade
arbetare å propshamnar, bräd- och
kolgårdar, spannmålsmagasin m. fl. arbetsplatser.
Så var det över hela linjen. Dessa andra
organiserade arbetare voro i regel bundna
av avtal, vilka hindrade dem till gemensam
aktion, eller de tillhörde andra fackförbund,
som lade hinder i vägen därför. Resultatet
av stuveriarbetarnas strid blev naturligtvis
ganska magert under sådana förhållanden.
Denna strid med dess vidriga
organisatoriska förhållanden, vad det gäller
arbetare-solidaritet, är långt- ifrån någon isolerad
företeelse. Så är det i många fall under
arbetarklassens strider mot
arbetsköpareväldet. Jag har endast tagit denna enda som
ett exempel ur högen, belysande för de
vansinniga stridsmetoder, som mångenstädes
göra sig gällande.
SyndikaJisterna vilja, vad det gäller
strejkvapnet, en omläggning. De vilja
revolutionera strejken, göra den mera effektiv
och solidarisk.
Redan S. A. C :s konstituerande kongress
år 1910 hävdade nödvändigheten utav att
revolutionera strejkrörelsen. I det manifest,
kongressen utsände, framhäves bl. a., att
”strejkens karaktär måste vara revolutionär
oeh samhällsomstörtande, den får icke
inskränka sig till enbart en de ’korslagda
armarnas’ strid, ty den tiden är länge sedan
förbi, då det var tillräckligt att kasta
spaden och hyveln åt sidan blott oeh sedan
föreskriva resp. arbetsgivare arbetsvillkoren.
Strejktider få av arbetarna ieke fattas som
tider av sysslolöshet, utan måste strejker-
na läggas helt annorlunda och arbetarna
veta att i alla riktningar utnyttja de chanser,
som stå dem till blids i deras egenskap av
producenter.”
För att en strid skall ha möjligheter att
lyckas, är det till fördel, att densamma
kommer till stånd utan någon lång
uppsägningstid. Därigenom förbcredes inte
motparten långt i förväg, vilket senare gör att
motåtgärder från det hållet hinna att
vidtagas, vilka bryta udden av arbetarnas
stridsvapen. Det gäller även för arbetarna
att så rikta sin kamp, att de punkter
träffas, vara arbetsköparna äro ömtåligast.
Då arbetarna, således måste tillse, att
stridens spets så vitt möjligt riktar sig mot
ar-betsköp urnas svagaste punkter, är det även
nödvändigt, att vederbörande arbetare
mycket noga studerar kapitalismens ställning,
rekognoscerar terrängen. Detta
förutsätter ingående industriella studier.
Industriens läge, avsättningsmöjligheterna av
produkterna på världsmarknaden, prispolitiken,
industriernas förgrening o. dyl. Eller med
andra ord, allt som kan vara till letlning vid
bedömandet av en strids möjligheter och var
den bör sättas in.
För detta ändamål finnes eji hel del
ekonomisk litteratur att tillgå. Vissa tidskrifter
äro därvidlag utmärkta som studiematerial,
såsom ”Affärsvärlden”, ”Kommersiella
Meddelanden” samt vissa rent industriella
organ, behandlande företeelserna inom var
sin industri.
För att bevara möjligheterna att kunna
gå till kamp vid lägliga tillfällen, är det
nödvändigt att undgå att klavbinda sig med
avtal under bestämda perioder. De
kamrater finnas, som anse det vara nödvändigt
med en frontändring i detta avseende för
att därmed bereda möjligheter att komma
till tals med arbetsköparna om
arbetsförhållandenas ordnande. FÖr min del anser jag
dock, att man därmed givit de på viss tid
bindande avtalen för stor betydelse. Avtalen
mellan arbetsköpare och arbetare äro endast
liksom lagarna en reflex från det verkliga
livet utanför, i detta fall den energi och den
verksamhetslust, arbetarna ute på arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
