Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Frankrike förmå ieke Monmousseaus
och konsorters frasmakeri hejda <lct
svindlande sjunkandet av C. Ct. T. U :s
medlems-tal. Under de sista 2 åren har
medicins-stocken minskat med 50 proc. Den ”röda”
franska Centralens ödesdigra strejkstrategi
oeh dess missbrukande genom Frankrikes
kommunistiska parti äro just inte ägnade
att skapa hänförelse bland
arbetaremassorna.
Endast i Tyskland ha kommunisterna att
anteckna numerära framgångur vid
drift-rädsvalen. Detta firades också i den
kommunistiska pressen med segerjubel utan
ända. Man betraktade resultaten som en
lysande bekräftelse av R. F. I:s 4:de
kongress5 riktlinjer. De oorganiserade hade
hörsammat kommunisternas paroller o. s. v.
Men inom kort skönjdes att den positiva
betydelsen av dessa framgångar var mäkta
överdriven. Många industrier, som kort
förut hade valt ”röda” drifLsråd, strejkade
inte den 1 maj. .. Samma industrier lödo
inte den kommunistiska ordern om
politisk masstrejk efter Zörgiebelskosackernas
omänskliga blodsdåd i Berlin. De
”radikaliserade” oorganiserade kunde endast välja
”rött” men i eke handla konsekvent ”rött”.
Fjärde kongressens riktlinjer hade icke
räknat med slika småaktiga, ”möjligheter” i
radikaliseringen.
Som man kan forstå av detta, lyckades
det icke för R. F. I» att trots agitatoriska,
finansiella och övriga uppoffringar få fast
fot i Europa.
Och hur ser det ut med den planerade
erövringen av Sydamerikas arbetarvärld?
Här brast ej heller i storslagna planer.
Här rörde det sig om upphävandet av det
anarko-synäikalistiska inflytandet, som är
en ledande tendens inom Sydamerikas
organiserade arbetarevärld. Oeh fastän R. F. I.
ieke ägde anslutning från en enda lands-
organisation i Amerika, voro inte mindre
an 28 sydamerikanska ”arbetareombud”
närvarande på fjärde kongressen. Dessa
duktiga tropiska delegater utan. delegation
(de voro nämligen icke sända av någon
organisation, törhända representerade de
frivilligt de oorganiserade), vars rese- oeh
övriga omkostnader betaltes med rubler,
skulle utgöra den fackligt-bolsjevikiska
framryekningens stormtrupper. I Moskwa
bildades till och med en kommitté för
uppbyggandet av en sydamerikansk
fackför-eningsfederation för att göra
anarko-syn-d ikalis temas i T. A. A. kontinentala
pan-amerikanska konferens ett streck i
räkningen.
Men med hänsyn till den moskowitiska
skapelsens hittillsvarande verksamhet, kan
man redan nu säga., att dess öde är
beseglat. Den av kommittén i slutet av februari
detta år sammankallade rniti krigskonf er
en-sen i Montevideo slöt med en brytning
mellan de få fackliga organisationerna, som
där representerades, och konferensens
kommunistiska ledning. Följden blev att
organisationerna (Union Sindieal i Argentina,
och Union Sindieal i Uruguay båda
vacklande och halft reformistiska) drogo
sig-tillbaka från förhandlingarna, varigenom
Moskwastipendiaterna blevo alldeles for sig
själva. Det kan med visshet väntas, att den
av samma kommitté inkallade
stiftelsekongressen till en sydamerikansk
fackfÖrenings-federation skall mogna till samma resultat.
Sydamerikas erövring genom R. F. 1.
torde icke lvckas bättre än Europas erövring.
Och det fjärde kongressens lysande
riktlinjer till trots!
Man kan redan på förhand säga, att
Röda fackftfrcningsinternation alens femte
kongress skall äga rum i ångerns,
självkritikens och taktikrevisionens ’ teeken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
