Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
batt om fördelarna och i synnerhet om
nackdelarna av att ha en krigsindustri av
internationella mått plaeerad i vårt land.
I diskussionen om detta problem har man
återigen kommit att orda om
krigsindustriens ödesdigra inflytande på
rustningspolitiken i allmänhet, ett av de
intressantaste kapitlen i den moderna kapitalismens
historia, men ett kapitel som man ständigt
tycks glömma lika snart som det av en eller
annan anledning lagts fram under
allmänhetens ögon.
*
Det har skrivits mycket om den
internationella rustningsindustriens
manipulationer. Litteraturen kring detta ämne är stor.
Ett litet arbete från tiden före kriget
utgavs av den kände franske soei alpolitiske
skriftställaren Francis Delaisi och
betitlades Le patriotisme des plaques blindées
(Krupp-Schneider é G o.). Delaisi
avslöjar häri den fosterlandslösa
kanonpatriotismens krigsprovokatoriska metoder.
"Vid nämnda tid var företaget Kr upp det
största oeh bäst utrustade inom den
internationella krigsindustrien. Det sysselsatte
5,000 ingenjörer oeh 00,000 arbetare, oeh en
kvarts miljon människor åt företagets bröd.
Dess uppsving dateras från 1860-talet.
När Bismarek i slaget vid Sadova hade
Övervunnit Österrike började han på allvar
planlägga kriget mot Frankrike. For att
framgångsrikt kunna föra detta krig
behövde han emellertid ett nytt artilleri,
vilket kunde giva Tyskland det nödvändiga
övertaget i tvekampen. Endast Krupp
kunde tänkas som leverantör, men det
kruppska företaget var allt för litet för att
inom behövlig tid kunna giva Tyskland den
nödvändiga artilleriparken. Kapital var
det den gången svårt att uppbringa inom
Tyskland, och man kunde ieke vända sig
till utlandet och därmed annonsera sina
avsikter. Dåvarande kung Wilhelm av
Preussen lösgjorde då sin privata
förmögenhet uppgående till bortåt femton
miljoner kronor, som han. placerade bos Krupp.
Denna kapitalplacering blev synnerligen
inkomstbringande för den preussiske
konungen. Tack vare det nya artilleriet beseg-
rade Tyskland tre år senare Frankrike och
den preussiske kungen blev i Versailles,
mitt i det övervunna Frankrike, utropad
till kejsare över det nya tyska riket.
Wilhelm avancerade således för det första från
kung i Preussen till kejsare över Tyskland.
Därtill kom att hans 15 miljoner kronor
tredubblades i värde, ty det segerrika
kriget blev en affärsreklam för det kruppska
verket, som varje modern reklamagent
måste avundas. Hela världen beställde sina
kanoner hos Krupp.
Sedan Wilhelm I dött ärvdes de
investerade miljonerna av Wilhelm II, vilken
därefter var den förnämste aktionären i det
kruppska företaget. Wilhelm II förstod
oekså att främja sina intressen oeh öka
sina dividender. Han var en r ek lammakar e
av stora mått, även han. Hans specialitet
var att hålla krigiska tal: som skapade
spänning på det världspolitiska området och
drev de olika staterna till förnyade
rustningar — d. v. s. till förnyade beställningar
hos hans företag.
När den franske skriftställaren Jules
Huret samlade material till sitt- arbete
Tlliin et WestpJialie hade han ett samtal med
den store tyske jämkungen Thyssen.
Inför honom beklagade han sig över kejsarens
beryktade sabelskrammel, vilket ständigt
oroade den franska opinionen: ”Jag förstår
er, log Thyssen med sitt fina leende
genomträngt av intelligens oeh esprit... men
jag försäkrar er, att ni göra orätt i att
sysselsätta er med dessa tal. Här är det
ingen som fäster något avseende vid dem.
Man är blaserad på denna fraseologi. Den
har endast till uppgift att få riksdagen att
besluta nya anslag för de kruppska
fabrikerna”. Så svarades Huret av en av
Tysklands största industrimagnater. Vilken
bekännelse ! Och hur upplysande är den
icke.
*
Delaisi erinrar om den kända händelsen
i den tyska riksdagen, då Karl Liebknecht
(19—20 april 1913) framkallade en sådan
bestörtning.
Deutsche Waffen- und Munitions
Fabriken in Berlin var en slags trustartad sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0102.html
