Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jaini, den framstående förespråkaren för den
nationella enhetstanken i Italien. All
ursprunglig karaktär i de skilda
landsdelarna går förlorad genom denna central is at-ion
’— det rätta namnet på den så kallade
enheten.
En stor cenlralisfcisk stat undertrycker
friheten hos provinser och kommuner, till
förmån för en högre makt, regeringen. Yad
ar då denna nationella enhet i verkligheten?
Uppgåendet av de särskilda folkgrupperna
vari individerna leva oeh erkänna varandra
■i en abstrakt nation, däri ingen andas, och
ingen känner den andre. J oeh med att man
berövat människorna bestämmanderätten
till sig själva tarvas det för att hålla den
gigantiska maskinen i gång en statlig
byråkrati,’ en legion ämbetsmän, för att skydda
sig inåt oeh utåt tarvas en stående armé,
tjänst (imän, knektar, legodrängar. Detta
skall representera nationens framtid.
Denna storslagna enhet tarvar rykte, ståt, lyx,
cn aktningsvärd civilstat, beskickningar,
■ p ensi oner, p rästgä 11.
I en sådan stat hålla alla dessa ut
handen oeh vem betalar snyltgästerna-f Folket!
Den som talar för en enhetlig nation, han
talar för en nation som är såld åt sin
regering. Knheten är ingenting annat- än en
form för borgerlig utplundring, under
bajonettens hägn. Ja, den politiska enheten i
en stormakt, är borgar skåpets herravälde.
Därav bourgeoisiens smak för enhetsstaten.
Den snillrika fransmannen förstod den
verkliga bevekelsegrunden för alla så kallade
nationella enhetssträvanden oeh vad våra
statssocialister från socialdemokraterna Lill
de olika skotten av den ryska bolsjcvismcn
än i dag inte kunnat se, det förutsåg han
tydligt, ty lians bl i ek var’ ej försvagad av
den blinda statstron hos våra inoderna
par-tisoeialister, som än i dag äro besvärade av
jakobinska förelöparnas äggskal. All
nationalism är i grund oeh botten till sin
karaktär reaktionär oeh kulturfientlig, . även
om den arbetar med så kallade
revolutionära medel. Detta gäller även om de
nationella rörelserna hos underkuvade folk, ty
det är ieke uteslutande medlen varav en
rörelse betjänar sig, som avgöra dess karak-
tär utan idéernas etiska värde dess
folkenande eller folkskiljande syften. De
nationalistiska rörelserna i länder som lyda
under främmande herravälde, är inte riktat
mot herraväldet som sådant; allt vad de
syfta till är herravälde under egen flagga. Men
man inbillar sig icke att våra småstater i
princip äro bättre än de stora. Tvärtom
är den’ politiska hätskheten och det
nationella monarkiet där oftast starkare än i de
så kallade stormakterna. Småstaten följer
överallt tendensen att härma
stormakternas alla dumheter oeh brott. Bästa beviset
för detta äro de genom fredsfördraget i
Versailles uppkomna nationella småstaterna
som undertrycka det nationella fåtalet inom
sina gränser med samma förkastliga medel,
som förut använts mot dem själva. Vad
vi arbeta, för är inte internationalismen
utan onationalism. Vi kräva rätten till fri
sammanslutning för alla. kommuner, alla
regioner, alla folk oeh just pä denna grund
förkasta vi vaneföreställningen om den
nationella enhetsstaten. Vi äro federalister,
d. v. s. anhängare, till ett förbund av fria
mänskliga grupperingar, som icke äro
nationellt åtskilda utan ömsesidigt
genomtränga oeh befrukta varandra oeh som genom
t-u-senhanda hänsyn av andlig, ekonomisk och
kulturell natur äro sammanvuxna på det
innerligaste.
Den enhet vi syfta till är en kulturell
enhet, d. v. s. en enhet som har sin fastaste
grundval i sina. yttringars obundenhet. Det
är enheten fotad på friheten, som av
prin-sip förkastar all mekanisering av mänskliga
förhållanden och som först ka.n fullt
utveckla sin verksamhet ined utrotandet av
all utplundring och allt statligt
förmyndarskap. Vi hava alltid företrätt den
synpunkten att alla folk ha den obrottsliga rätten
att ordna sitt kulturella och samhälleliga liv
enligt eget gottfinnande och till på köpet
som självständigt led i ett stort mänskligt
samfund. Denna synpunkt har esomoftast
fått uttryck i den frihetliga socialismens
skrifter, vi äro endast av den åsikten att
den tarvar ett viktigt tillägg. Det rör sig
här inte uteslutande om ett politiskt eller
social-etiskt problem utan samtidigt först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
