Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<3 ikalis tiska rörelsen i Frankrike, som sökte
oeh även lyckades att samla alla de fackliga
sammanslutningarna i en enhetlig
organisation. För att kunna genomföra detta inåsté
man proklamera de ekonomiska
kamporganisationernas fullkomliga oavhängighet från
de politiska partierna.
Vid tiden för den svenska
fackoppositio-nens bildande härjade i Sverge en
begynnande parti sprängning, som även hotade att
spränga sönder de fackliga
organisationerna efter partilinjer. Den franska
syndika-lismeiis idé om danandet av en enda
gemensam ekonomisk kamporganisation, till vilken
man oekså hoppades kunna få S. A. C.
ansluten, besjälade den nya svenska
sammanslutningen. Men samtidigt, insåg man
omöjligheten av att åstadkomma en sådan
samling utan en förutgående ideologisk
revolu-tionering av de reformistiska
organisationerna. Man drömde således icke om en
samling på den reformistiska rörelsens
grundval, men väl på en revolutionär
grundval. Det hette således i manifestet:
”Arbetareklassens återförenande oeh
enande i en enhetlig, kamp duglig
fackföreningsrörelse ar en livsbetingelse, ett krav
som absolut måste genomföras och vars
realiserande icke tål uppskov. Men för att
denna skall bli av någon betydelse fordras
det samtidigt, att den gamla
fackföreningsrörelsen revolutionerast att den inblåses en
ny klasskampens och stridslustens anda. ..
För att ta initiativ till ett agitation sarbete
för cn sådan revolutionär omdaning och ett
sådant samlande av alla Sverges fackligt
organiserade är det som en del intresserade
fackföreningsmedlemmar från skilda
organisationer ha sammanträtt i Stockholm
under påskdagarna...
Ett enande av det kämpande proletariatet
är, som sagt, en absolut livsbetingelse. Men
detta enande kan icke komma till stånd på
det politiska fältet, då människorna alltid
med nödvändighet komma att tänka politiskt
olika. Det är orimligt att tro, att man kan
samla alla arbetare under en och samma
politiska hatt, orimligt att tro att man kan
göra alla socialdemokrater till ungsocialis-
ter eller alla ungsocialister till
socialdemokrater.
Då det således måste betraktas som
hopplöst att kunna samla arbetarna på det
politiska området, samla dem kring en
gemensam idé, en oeh samma åskådning, så måste
man finna cn annan plattform på vilken
de kunna samlas. Denna plattform finns i
fackföreningsrörelsen. Ilär samlar man
icke arbetarna främst kring en
trosbekännelse, men man samlar dem kring ett
gemensamt intresse. Alla arbetare ha det
gemensamt, att de alla äro utsugna löneslavar, att
de bestjälas på frukterna av sitt arbete. På
grundval av detta fundamentala faktum kan
det skapas en gemensam vilja hos alla
dessa löneslavar: vilja till f rike t från
löneslaveriet och utsugningen, och en gemensam
organisation som får till uppgift att
förverkliga denna gemensamma viljas krav ...
Och denna organisation får icke vingklippas
genom att blott och bart göras till en
försvarsorganisation. Det är icke försvar vi
hi.vudsakligen skola lägga an på, utan
anfall och. erövring, anfall mot kapitalismen
tills den är besegrad och övervunnen och vi
stå som eröcrare av frihet och välstånd. . •
Fackföreningsrörelsen, som är
arbetarerö-relsens egentliga ryggrad utan vilken allt
(let andra svävar i luften, måste bli ett
redskap till upphävandet av den kapitalistiska
utsugningen, vilken endast kan upphävas
genom producenternas övertagande av
produktionsmedlen. Till realiserandet av detta
mål måste de fackliga organisaionerna bli
redskap. Och det nya innehåll som därmed
gives organisationerna skall komma att
skapa en offerglad kamplust hos de
organiserade arbetarna.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
