Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppfattningf" T)et borde då lia lämnat
järnvägen tillbaka till Kina.
Ur revolutionär och socialistisk synpunkt
kan konventionen av 1924 icke ha ringaste
värde. Kina kan icke vara mera bundet av
den dåvarande Pekingregeringens
överenskommelser än exempelvis det- nuvarande
Ryssland anser sig bundet av
tsarregering-arnas överenskommelser.
Koumingtangs Kina, det nuvarande Kina,
ar ett borgerligt Kina, men detta
förhindrar icke, att Xandsehuriet är ett kinesiskt
land och ieke ett ryskt och att följaktligen
detta kinesiska lands pulsåder, den tvärs
genom landet gående järnvägen, bör
tillhöra det folk som bebor landet oeh icke den
ryska regeringen. Att behålla den
östkinesi-ska järnvägen i ryska händer, det är
att-försöka förvandla Mandsehuriet till en rysk
koloni. Det är att driva imperialistisk
ut-sugningspolitik precis som de ’kapitalistiska
staterna. Det mandschuriska folket är
ekonomiskt beroende av denna järnväg. De
behöva den för sin export av sova och säd
och för tillförsel av alla de förnödenheter
de erhålla i utbyte för sina produkter. Att
behålla järnvägslinjen i ryska händer måste
ske antingen av militärpolitiska intressen
eller av ekonomiska u.tsu)gningsintressen
eller bådadera. Själv fördöma
bolsjevi-kema den kapita.lisi.iska imperialismen, och
de betrakta icke blott de öppna
annektio-nerna av främmande områden som
imperialistisk politik, men varje ”ekonomiskt
herravälde” över andras områden.
Sovjetrvss-lands politik i. Mandschuriet är ingenting
annat än imperialism av det slag som
bol-sjevikerna fördöma och förebrå de
kapitalistiska regeringarna.
*
Att öva politiskt eller ekonomiskt
herravälde över ett folk kan icke vara ett medel
till dess befrielse. ”Arbetarklassens
befrielse måste vara arbetarklassens eget
verk”, oeh ett folks befrielse kan endast
genomföras av folket självt. Att påstå
motsatsen, d. v. s. att ett lands politiska eller
ekonomiska ofrihet under ett annat land
skulle vara ett medel till befrielse är den
slags hyekleri, som de kapitalistiska län-
derna använda sig av för att dölja sin
rovlystnad. Den östkinesiska järnvägen i
händerna på ryssarna kan icke göra
socialismen mera sympatisk för kineserna än den
franska järnvägen i Nordafrika gör den
franska republiken sympatisk för det
landets invånare.
Genom att Sovjetryssland låtit tilldela
sig koncessioner precis som de
imperialistiska staterna, har det faktiskt själv börjat
driva imperialistisk politik. Det har
solidariserat sig med de imperialistiska
kapitalisterna och dessa känna sig solidariska ined
Sovjetryssland. I stället för en enhetsfront
mellan alla de förtryckta folken ställes cn
enhetsfront mellan alla folkförtryckarna.
Knappast hade Nanking sänt ut sin not
om beslag] äggan det av den mandschuriska
järnvägen förr än de imperialistiska
stormakternas representanter skyndade sig att
proklamera Rysslands rätt till järnvägen i
enlighet med det- med den reaktionära
kinesiska regeringen träffade avtalet.
Vid den japanska legationen i Peking,
den imperialistiska makt som var mest
intresserad i denna affär, skrattade man åt
tanken att en militär intervention från
Rysslands 3ida (se Daily News) skulle
förmå Japan att skynda till Kinas undsättning,
ty om kineserna denna gång inskränkt sig
till att lägga beslag på den ryska linjen av
den Östkinesiska järnvägen, så önskade de
nog nästa gång lägga beslag på den
japanska linjen. Och tidningen Tokio Asahi
förklarade att Kina förlorade sitt anseende
genom att sätta, sig i besittning av det, som
tillhörde Sovjet.
På samma sätt betraktade man affären i
övriga imperialistiska länder. Regeringen
i Washington såg med oblida ögon
kinesernas beslagläggande av järnvägen, då den
fruktade att detta blott skulle bli
inledningen till en allmän offensiv mot alla
främmande makters privilegier i Kina. Times
i London var lika klar i sitt
ställningstagande för Sovjet. Le Journal i Paris, den
franska bankkapitalismens organ, visade
ett-förgrymmat anlete och förklarade att
makterna icke kunde tillåta Kina bryta sin
Överenskommelse med Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0148.html
