Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen på östkinesiska järnvägen till
sovjetregeringen. Men då Pekingregeringens makt
icke sträckte sig utanför huvudstadens
murar, vände sig den ryska regeringen även
till den taktiske härskaren Över det
landområde, genom vilket järnvägen gick fram,
till guvernören över Mandschuriet
Tsjang-tso-lin, den mest reaktionära av alla de
guvernörer som regerade Kina, oeh uppnådde
hos honom ett .erkännande av den
konvention, som upprättats i Peking.
Denna konvention skilde sig icke på
något märkligt sätt från andra konventioner
av detta slag. Visserligen avlägsnades de
mest utmanande rättigheter som
Tsarryes-land tillskansat sig, men ryssarna blevo
ic-de desto mindre de faktiska herrarna över
järnvägen genom att de tillerkändes cn rösts
majoritet i styrelsen.
*
Vid den tidpunkt, då tsarregeringen
uppnådde koncession på den östkinesiska
järnvägen, var Mandschuriet ett mycket glest
befolkat, nästan tomt område. Den knappa
befolkningen utgjordes av ett halvprimitivt
folk, nomadiserande, i släkt med tunguserna,
väsentligen levande av jakt och
boskapsskötsel. Av de kinesiska bönderna kallades de
barbarer. Men dessa barbarer voro tappra
krigare. De icke blott förhindrade kineserna
att erövra landet, utan de tillägnade sig till
och med den kinesiska tronen på
sexton-hundratalet oeh stannade där till 1911.
Sin härskarställning använde
mandschu-rerna till att genomföra ett fullständigt
im-migrationsförbud för att hindra det
kinesiska folket att erövra landet genom en
fredlig invasion. Först 1878 avskaffades det
formliga invandringsförbudet. Sedan detta
förbud upphävts kom det till en verklig
rusning. Först blev den Kina närmast
liggande delen av Mandschuriet, den sydliga,
koloniserad av kineser. Vid slutet av
ader-tonhnndratalet voro städerna i det sydliga
Mandschuriet veritabla kinesiska städer. När
Ryssland 1898 uppnådde koncession på den
andra delen av järnvägen, den från
Charbin ned till Port Arthur, var denna del av
Mandschurict ett kinesiskt land med
avseende på dess befolkning.
Den norra delen av Mandschuriet var
däremot intill 1914 fortfarande ett relativt
tomt land. Men ifrån denna tid satte en
kinesiska bondcinvasion in med ständigt
växande styrka. Cnder 1925 invandrade mellan
tre- till fyrahundratu sen och för år 1927
steg invandring ssiffran till omkring en
miljon. Anledningen till denna utomordentliga
rusning är Mandschuriets synnerligen
fruktbara jordmån. För de inflyttande
kineserna var Mandschuriet det förlovade landet.
Den norra delen kanske i ännu högre grad
än den södra. De invandrade kineserna ha
byggt upp en solid a gr ikultur på den
växelvisa odlingen av säd och soyabönor.
Exporten av de senare växer med en fenomenal
fart. Som exempel kan nämnas, att intill
1907 hade ingen soya exporterats till
Kng-laiid. Tre år därefter förde femtio fartyg
300.000 ton över havet till England.
Soya-produktioncn uppgick 1906 icke till mer än
600.000 ton men hade till i fjol växt till
nära 4 miljoner ton. Invandringen
fortsätter i stigande takt och inom relativt kort tid
torde hela Mandschuriet vara befolkat av
kineserna.
*
Vilken hållning borde Sovjctryssland
intaga till spörsmålet om den östkinesiska
järnvägen, om det aldrig så litet hade
behållit en revolutionär int ernationalistisk
Kina ock Ryssland, i ”vänskaplig” konversation om
ÖstkmesisJca järnvägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0147.html
