Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Marx ocQ jordränteteorien.
Au Cf)rislian Cornelissen.
Den gamla teorien, att ar-
belsvärdet skulle kunna tjäna till att
bestämma varornas bytesvärde är ingalunda
Rodbertus’ teori utan Marx’. Marx är den
verklige skolastikern, det förflutna seklets
Thomas av Åquino i fråga om blind tro på
en primitiv ekonomisk vetenskap. Han är
lika Iroende beträffande jordräntan som
rörande profiten, räntan och lönearbetet.
förbrukas ganska hastigt under det modärna
arbetstempot, skulle under en sådan
vilo-period hinna förskaffa sig nya krafter och
ny även andlig vitalitet. Såväl arbetslösa
som arbetande skulle ha nytta av ett
sådant arrangemang: den arbetande fick en
behövlig vilotid och den arbetslöse en
behövlig arbetsperiod. Båda parterna borde
därför ha gemensamt intresse av att bidraga
till finansieringen av detsamma.. Även från
kommuner, genom försäkring eller genom
direkt från. arbetarna kommande bidrag
borde de nödiga medlen til! en enkel
livsföring under semestertiden kunna
åvägabringas. Man kunde även tänka sig
kooperativa inrättningar, jordbruk, med * enkelt’
lantarbete eller liknande förenat med
semesterperioder.
Om viljan fanns skulle något dylikt icke
behöva misslyckas på grund av bristande
medel, såvida det genomfördes systematiskt
genom organisationerna. Arbetarna veta
redan sedan länge att de måste ikläda sig en
rad av förpliktelser eller oekså stå utanför
gemenskapen och solidariteten. När ett så
dant byte mellan arbetande och arbetslösa i
princip blivit godkänt måste
organisationerna fastställa reglerna för dess
genomförande och tvinga arbetsköparna att acceptera
desamma. För varje enskilt fall kunde
detta projekt naturligtvis icke passa genast,
men en god början kunde göras omedelbart.
Kanske kunde denna idé vidareutvecklas
Man vet att Marx tillskriver
jordkapitalet en ”lägre organisk” sammansättning till
skillnad från det kapital som är placerat
i industrien. Han tillskriver denna
”underlägsenhet” det faktum att, tack vare
jordbruksproduktionens relativt efterblivna
läge, kapitalets ”konstanta” del, det som
insatts i råmaterial, byggnader, maskiner,
verktyg ete. är jämförelsevis mindre i rela-
till arbetsntbyte mellan industriellt arbete
och lantarbete, vilket skulle bryta den
dödande enformigheten i den industriella
träl-domens enahanda, under vilket miljoner
arbetare knappast kan känna skapandets
glädje i de monotont, månad efter manad
utförda handgreppen.
Det är karakteristiskt för den
själsdödande mekaniseringen av det industrialiserade
arbetet, att inr Ethelbert Stewart,
framstående på arbets&tatistikens område, även för
på tal användandet av svagsinta.
Mekaniseringen av arbetet medför att ständigt flera
detaljer kunna utföras av andligt
undermåliga oeh halvidioter. Skall det måhända
komma ända dit, att det själsdödande
maskinarbetet blir så enformigt, att själen dör
för de arbetande, medan de av maskinerna
l överflödiggjorda fysiskt oeh andligt gå
under?
Arbetande och arbetslösa ha bada
gemensamt intresse av att- hålla arbetareklassen
sund oeh stark, att icke gräva en klyfta
som skiljer dem åt ulan samverka i enig
solidaritet. Jag ä.r, om någon, för vårt
hela oeh fulla mål, men det måste sattas
stopp for den progressiva försämringen av
de arbetslösas läge och vi måste hålla oss
rustade för kampen om vi någonsin skola
hoppas uppnå målet. Och därtill avser
detta förslag att vara ett medel även om
det icke ”löser” urbetslösketsproblemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
