Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde med mindre än att jordägarna
erhåller speciellt gynnsamma villkor, varför
skulle’ då 5«ko dessa, starkt organiserade oeh
därigenom behärskade jorden, kunna
överstiga ■maximum av det marxska "värdet”?
Visserligen ikläder sig, i (len Marxska
teorien, jordräntan karaktären av monopol,
emedan den härflyter från ett
”monopolpris”. Enligt denna teori, bestämmes ett
”sådant- pris uteslutande av köparens
köplust oeh betalmng-smö jligheter oavhängigt
av det allmänna produktionspriset oeh av
produktens värde.10 Men vad betyda
egentligen sådana teoretiska betraktelser för det
verkliga livets yttringar?
Om Marx definitioner oeh matematiska
formler äro till besvär då det galler att
bestämma jordräntans maximi- oeh
minimigränser äro de det likaledes då Marx
förklarar hur diffei‘entia.1 räntan utvecklat sig
på olika klasser av jord: "Vi antaga”,
säger han i början av sitt kapital om
differentialräntans uppkomst pä den sämsta
jorden, "att fältet A ända hittills har
producerat (itt quarter säd till ett pris av 3 £■
oeh B likaledes hittills 31/2 quarter till ett
individuellt produktionspris av 6 £>. Om
nu på fältet B ett tillägg av 4 C
produktionskostnader’ (inklusive profit) är
nödvändigt för att producera ett nytt quarter
medan det på fältet A skulle kunna
produceras för 3 3/4 £, så skulle detta nya
quarter säd naturligtvis produceras på
fältet A ej på B. Vi antaga då att det kan
produceras på B med 3 1/2 £ ytterligare
produktionskostnader. I detta fall bli dessa
3 1/2 .& • reglerings priset för den totala
produktionen. B. säljer nu sin produkt av
41/2 quarters till 15 3/4 .£ etc.20
Det är uppenbart att det ej tillgår så i
verkliga livet. Liksom för den absoluta
räntan har Marx ej heller for
differentialräntan kunnat skaffa skymten av bevis för
a fet hans teori har någon existens i
verkligheten.
1 det ovan givna, exemplet, liksom
överallt där Marx framställer sin teori om
differentialräntan, använder sig Marx av
mindre jordstycken i sina tabeller för att
därigenom, liksom på beställning, låta dem
byta plats. Så får t. ex. klass A (som ej
framskaffar någon differentialränta)
avstå sin plats till klass B, denna till C, o. s. v.
Det synes sedan ej intressera honom att få
veta, om det sociala livet, ur materiella oeh
agrikulturella, synpunkter, följer
föreskrifterna som formulerats i hans "teori”.
Marx håller ingen räkning med de
praktiska svårigheter som resa .sig för
kultive-ring av ny jord, vilket däremot Rodbertus
med eftertryck understrukit. Marx räknar
icke med människor och deras sociala och
politiska institutioner; eller, snarare, han
räknar med dem på samma sätt som med
områdena A, B. C ete.j bägge bli för
honom blott material för tillverkningen av
"tabeller’’’.
(Forts.)
Arbeturvcgeriny och im-ppriaJism. MacDonald tia?
"förklarat, att England icke- tiinker avstå /<’«« Kffi/plen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
