Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len” och det som han först oeh främst måste
”reducera till ett minimum”. Marx
konstaterar detta ändock i ett av de första
kapitlen av sin teori om jordräntan där han
måste godkänna söm riktig följande tes:
”att den jämförelsevis större användningen
av förutvarande generationers arbete i
förhållande till det levande arbetet betecknar
én förökning av det samhälleliga arbetets
produktivitet och en ökning av den sociala
rikedomen”.™
Utarbetandet av sin egen lära står alltid
som det viktigaste för Marx; det är genom
sin teoris prisma lian betraktar det verkliga
livet; och, om det finnes motsättning sfr
mellan teorien oeh livet, så negligeras livets
verklighet och frånkännes varje betydelse,
eller ock omvandlas den, mellan den
dialektiske mästarens händer, på ett sätt så att den
passar in inom ramen av b ans lära.
Sanningen av det vi nu påstå visar sig
lika tydligt i fråga om Marx’ studier över
den andra formen av ränta:
differentialräntan.
Liksom Rodbertus följer Marx
beträffande differentialräntan i stora drag Ricardos
lära. Men vilken skillnad är det ändå ej
mellan dessa lärjungar av den klassiska
engelska skolan!
Då man hos Rodbertus vid varje steg
känner sig under mäktigt inflytande av
hans praktiska erfarenheter, i det att han
levt med i det verkliga livet, så ser man
ständigt hos Marx kammarfilosofens lampa
brinna för att upplysa ”teoriernas”
födande. Huru mycket erkänn sam m are skulle vi
inte ha varit mot den berömda tyske
dialektikern och hans vän, Engels,17 vilken på
flera ställen kompletterat mästarens verk,
om de hade besparat oss största delen av de
elementära matematiska tabeller som blott
tjäna till att blanda ihop begreppen, utan
i stället Marx kunnat inspirera sig till sa
många praktiska observationer som hans
föregångare, Rodbertus.
Stödjande sig på sin doktrin förklarar
Marx att jordräntan försvinner den gång
det i hans formler inte längre finns någon
plats för den. Mot detta påstående ha vi
allaredan måst protestera vid vår första
definition av jord ränt.un. Beträffande
differentialräntan bestrida vi lika kategoriskt
Marx’ tes, enär han, sammanfattande de
”allmänna resultaten” av sin teori, på
följande sätt försöker definiera den tidpunkt
då en förökning av det kapital som
engageras i den ”bättre” jorden ej längre kommer
att ske: ”Man kunde således ännu länge
använda tillskottskapital vid
underproduktivitet och till och med’ vid tilltagande
under-produktivitet, tills det individuella
genomsnittspriset på kornet på den bästa jorden
blev lika med det allmänna
produktionspriset, ända tills det senares överskott Över det
förra oeh därmed överskottsprofiten och
räntan helt försvann”.13
I verkligheten är det ingalunda säkert att
jordräntan försvinner i ett fall som detta
då nödvändigheten för jordbrukaren att
leva kan tvinga honom att betala, en viss
jordränta, som kan ta. karaktären av
differentialränta. Detta t. o. m. efter att
”överskottsprofiten” försvunnit. Räntan måste
då betalas antingen på den profit-som
återstår företagaren (iller på arbetarnas löner,
ellekanske på bägge. Den omständigheten
att Marx icke godkänner en liknande
grandränta som ”jordränta” förhindrar icke att
räntan existerar.
Detta är beträffande räntans
minimigräns. Rörande maximigränsen kan en
analog invändning uppställas enär den
marixistiska teorien även därvidlag
framställer vissa regler för det verkliga
samhälleliga livet, som detta med all tydlighet
tillåter sig att ignorera.
Varför skall i verkligheten den absoluta
jordräntan begränsas uppåt av skillnaden
mellan ”produktionspriset” och det s. k.
”värdet” av de jordbruksprodukter som
skördas å jorden av klass ”A”. Och, likaså,
varför når icke differentialräntan högre än
skillnaden i ”värde” mellan produkterna
som skördats på den bättre jorden och de
som skördats på jord av klass A? Eller,
med andra ord om Marx erkänner att
jordegendomen, betraktad som en social
institution, är en ”främmande makt” oeh en
”gräns”, i stånd att förhindra jordens bru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
