- Project Runeberg -  Syndikalismen / Årg. 4(1929) /
178

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbetsprocessen levererade den dagligen
3,430 lådor med endast 31 arbetare; endast
en tredjedel av den förutvarande
arbetsplatsen behövdes och det gjordes
besparingar med maskiner. I de tyska
Boch-fabri-kerna blev arbetsprocessen förkortad från
50 till 5 dagar vilket väsentligen
förminskade det kapital som var bundet vid
produktionen: det inbesparades 60 procent av
arbetsplatsen och 25 procent i avlöningar.
Vid en fabrik för au tomo b i lkarosser ier,
Wilson Body i Detroit, inbesparades efter
en dylik omorganisering av
arbetsprocessen en tiondedel av arbetsstyrkan eller 500
arbetare; i löner inbesparades 975,000
dollar per år eller med än 3 1/2 miljoner
kronor. I Leningrad Kl ek tro verk
inbesparades 45 procent av lönerna efter en dylik
omorganisering.

*



Själva arbetets organisation har således
en stor betydelse för produktiviteten.
Oekså är massproduktionen av utomordentlig
betydelse för produktiviteten. En
jämförelse mellan den amerikanska och den tyska
automobilfabrikationen visar detta. Medan
genomsnittsproduktionen, pr
automobilfabrik i Amerika år 1924 var 45,000
automo-biler var den för Tysklands vidkommande
300 pr fabrik och år. Arbetsintensiteten
var nästan lika stor i Tyskland som i
Amerika, men arbetets produktivitet var
mycket mindre i Tyskland. Produktionspriset
pr outomobil var 3 till 4 gånger så stor i
Tyskland som produktionspriset i Amerika,
medan likväl de amerikanska arbetarna
förtjänade 3 till 4 gånger så mycket som de
tyska. De amerikanska fabrikerna voro då
rationaliserade, men icke de tyska. I Fords
fabriker fabriceras en bil färdig på 3 dygn.
På måndagen exempelvis kommer malmen
till fabrikerna oeh på torsdagen samma
vecka är denna råvara förvandlad till bilar
färdiga för leverans.

*



I industrier med dyrbart maskineri
strävar man att använda
produktionsmaskine-riet så effektivt som möjligt genom att
införa kontinuerlig drift dygnet om. Det

norska utlåtandet konstruerar följande
exempel :

I den clektrokemiska industrien i Norge
är det kapital, som står bakom varje
arbetare c:a 116,000 kronor. Räknar man nu
med 12 procent till räntor och
amorteringar blir den årliga utgiften c:a 14,000
kronor på denna post. Det blir icke
synnerligen stor skillnad antingen det arbetas med
ett skift i 8 timmar eller 3 skift hela
dygnet om.

Räknas med en arbetslön på 5,000 kr. pr
arbetare och år blir utgiften på dessa två
poster 19,000 kronor — och om det arbetas
tre skift oeh tredubbel arbetslön 29,000 kr.
Men produktionsvärdet blir tredubblat —
exempelvis från 20,000 till 60,000 eller från

25,000 till 75,000 kr.

Där det finns beställningar i tillräcklig
grad märkes därför en ständig tendens till
att arbeta med utsträckt övertidsarbete,
vilket kan vara lönande nog även om det
betalas Övertidsprocenter. Eller söker man
införa skiftarbete i två eller tre skift för att
därigenom få maskineriet bättre utnyttjat.
Ja, till och med fyra skift på 6 timmar kan
visa sig vara lönande nog för kapitalet.

*



Genom standardisering söker
rationaliseringen likaledes göra besparingar. I
Amerika har man i detta avseende gjort en del
framsteg. Av skördemaskiner fanns det
förut 784 olika typer vilka nu blivit
reducerade till 29 standardtyper. Det fanns
2,351 olika typer av filar; nu reducerade
till 496. Antalet typer av tvättmaskiner
har blivit reducerat från 446 till 18, plogar
från 312 till 76, o. s. v. C. Köttgen anslår
de besparingar som vunnits år 1925 genom
de redan då företagna standardiseringarna
till 450 miljoner dollar årligen.

Standardiseringen av bostadshus är ett
aktuellt problem. I Ryssland beräknade
Lasarew (1925) att medan ett individuellt
framställt bostadshus krävde 875
arbetsdagar så krävde ett motsvarande
fabriksmäs-sigt standardiserat hus endast 194
arbetsdagar innan det var färdigt. Besparingen
utgjorde 78 procent.

I Fords fabriker i Detroit kan det pro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free