Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sida. Rationaliseringens syfte är att spara
arbete, men den åstadkommer samtidigt ett
oerhört slöseri med arbetskraft i ock med
arbetslösheten. I denna företeelse
framträder motsättningen mot det som är och
det som borde vara, motsättningen mellan
det privatkapitalistiska profitintresset oeh
samhällsintresset. Det privatkapitalistiska
profitintresset tar endast hänsyn till
vinsten och gör sig intet samvete, över att
vraka arbetskraften; det samhälleliga intresset
kräver att arbete presteras av alla och alla
genom arbete vinna utkomstmöjligheter.
Rationaliseringen kan därför icke
genomföras med fullt samhälleligt gagn förrän i
och med socialismens förverkligande.
*
På den internationella arbetskonferensen
i Geneve i maj 1929 uttalade presidenten
sig om rationaliseringens sociala följder
och framhöll bl. a.:
”Produktionen har sökt att genom
rationalisering öka sin avkastning. Arbetarna
ha icke överallt fått sin rättfärdiga andel
av resultaten, varken genom en allmän
löneökning eller genom ett motsvarande prisfall.
Däremot har företagens rationalisering tre
för arbetarklassen mycket ogynnsamma
resultat: Den har ökat arbetslösheten;
särskilt ha de äldre funktionärerna oeh ofta
dc äldre arbetarna brakts till en nästan
hopplös ställning. Den har ökat
arbetstempot och med den ökade avkastningen
har också arbetarnas ansträngningar ökats.
Framförallt har den befrämjat
arbetsprocessens mekanisering, har mer än förut
gjort den enskilde arbetaren till ett hjul
som viljelöst går runt efter främmande
kommando; den har gjort
genomsnittsarbetet utan mening oeh tagit bort
arbetsglädjen. Här ligger vår tids farliga själsliga
problem. Jag vågar icke tro att det i dag
är möjligt på den nuvarande tekniska
nivån att tvinga utvecklingen i storindustrien
tillbaka igen. Inom de stora företagen
kommer det endast i ringa måttstock att
vara möjligt att övervinna de nämnda ogynn-
samma verkningarna. Därför måste en
dubbel utjämning åstadkommas: arbetaren
måste som del av arbetsstyrkan erhålla ett
tillräckligt inflytande i företaget–och
arbetstiden måste regleras så, att arbetaren
kan få lust och ha tid och kraft till att
tillvarataga sina uppgifter som
kulturmänniska, familjeförsörjare och statsborgare...”
*
Låt oss säga, att arbetaren måste ha tid
att tillvarataga sina intressen som
människa. Däri ligger allt — utom
”statsborga-ren” som en gång skall avskaffas.
Rationaliseringen är en strävan efter att
stabilisera kapitalismen, att dra den upp ur
det kaos som kriget skapade. Den tar
ingalunda sikte på arbetaren eller på samhället.
Den tar uteslutande sikte på att öka
vinsten för kapitalet. Allt annat är endast
medel till detta mål. Må arbetarna bli
förbrukade i förtid, som de bli i det
rationaliserade arbetet, må de bli gamla i förtid,
må de bli utvräkta från arbetsplatsen vid
40—45 ars ålder och bortkastade som
ur-kramade citroner, må de bli arbetslösa oeh
prisgivna ät. landsvägens elände eller
överlämnade åt en förödmjukande fattigvård,
må deras tillvaro bli glädjelös och de själva
bli snurrande maskinhjul, må de bli degra-,
deradc oeh skändade — allt det betyder
ingenting för kapitalet som ökar sin profit.
En förnuftig rationalisering kan under
socialistiska samhällsförhållanden bringa
människorna stor välsignelse. Men den
kapitalistiska rationliseringen kan bli till
förbannelse för arbetarklassen, om icke denna
själv ser till att genom sina organisationer
reglera rationaliseringen, bortskära dess
värsta verkningar, genom förkortning av
arbetstiden upphäva den arbetslöshet den
frambringar, och för övrigt se till att
rationaliseringens resultat tillfaller alla de
som arbeta genom en allmänt förhöjd
levnadsstandard.
Därtill behövs något annat än
lagstiftning och mondism, därtill behövs klasskamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0184.html
