Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Syndikalismen ocQ sialen.
Av Karl Rocf)e.
STATEN ÄR DH5N X
KLASSAMHÄL-let nödvändiga politiska befälsväldet.
Dess uppgift ar att försvara egendomen
mot de egendomslö sa. Dess politik går ut
på att lugna de förfördelade och
utplundrade, don fyller sitt ändamål genom att
skydda utsugningssys temet oeh
vidmakthålla klassamhället. Endast klassamhället
behöver staten för att reglera förhållandena
mellan klasserna. Det socialistiska
egen-domslösa och därför klasslösa samhället
kommer icke att känna till någon stat.
Hur ställa sig syndikalisterna till staten?
Utgående från erfarenheten att
person-ligftietsvärde oieh samhällelig
arbetsprestation bestämma tillvaron, taga
syndikalisterna avstånd från varje politiskt såväl som
ekonomiskt tvång. Följaktligen förkasta de
staten i princip. Tvånget förlamar
initiativet och förhindrar personlighetens
fullkomliga utveckling för gemensamma
samhälleliga och kulturella mål. Den
samhälleliga ekonomien kommer att nå ett oväntat
uppsving, när icke längre
egendomsfjättrar och och tvångsmässigt politiskt
förmyndarskap kväver friheten. Staten, som
de besuttnas politiska maktorganisation, bör
nedkämpas samman med egendomen.
Egendom och stat äro tvillingbröder, som härska
över proletariatet. Den sociala revolutionen
måste röja båda ur vägen.
De besuttna organisera staten ined hjälp
av de egendomslö sas auktoritets tro. Kyrka,
skola, militär, lag, straff och så vidare
betyda något för massan endast därför, att
de tro på ett auktoritärt öde, som inte går
att avvända. Därför sätta de besuttna det
största värde på den statliga
tvångsinstitu-tionens ovillkorliga auktoritet. I dessa
institutioner lever herravälde Över massan av
deras feghet och dumhet.
Lagarna äro tvång sordningens akliva
åtgärder. Alla lagar för genomförandet av
det kapitalistiska samhället liksom för
upprätthållandet av tvångsordningen äro bojor,
som prolitariatet måste skaka av sig. Om
lagarna tyckas arbetarvänliga eller
arbetar-fientliga förändrar inte deras ändamål; de
gå alla ut på detsamma, på att upprätthålla
det givna samhället och dess ordning. Til
syvende och sidst skola alla lagar
upprätthålla lönearbetet och säkerställa mervärdet.
Alltså förkasta syndikalisterna all
lagstiftning; och de skulle också handla,
inkonse-kvent och inte driva någon grundläggande
och konsekvent propaganda, om de å ena
sidan togo avstånd från staten och å den
andra sidan, om också bara till en del,
erkände dess lagar och förklarade dem som goda.
Men om arbetarna i parlamentet taga del
i lagstiftningen, eller t. o. ni. som
majoritet bestämma lagarna i enlighet med
arbetarintresse; na, är då hela lagstiftningen att
förkasta ?
Vilja arbetarna övervinna kapitalet och
staten, så är den ovillkorliga
förutsättningen för detta, att de fullständigt frigöra
sig från allt, som har med den nuvarande
samhällsordningen att skaffa. Med varje
handling, som har med valen att göra,
uppstår hos väljarna ett förtroendeförhållande
till den nuvarande ordningen; det.
förbinder de oliktänkande, åtminstone i
känslo-avseende, med statstvånget och väcker
tanken på en politisk försoning. Valen
undergräva klassmedvetandet hos arbetaren utan
vilken klasskampen aldrig kan föras med
fördel. Såväl kampen som den tillkämpade
nya sakernas ordning behöver människor,
som andligen oeh själsligen ha brutit med
det bestående. Vid valen tillför proletären
den nuvarande staten och den kapitalistiska
regimen nytt hopp. Valen korrumpera
klassmed v e landet.
Exempelvis den tyska republiken har i
motsats till den gamla, monarkien lagar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
