Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den syndikala kontrollen av
produktionen.
Nödvändigheten av att arbetarna söka
tränga in i den kapitalistiska industrien lör
att på denna väg förbereda arbetarnas
övertagande av produktionen inses mer och. mer
inom arbetarrörelsen. Men på vilket sätt skull
detta sket Genom lagstiftning om industriell
demokrati? Genom mondism? iillcr genom
arbetarnaa självverksamhet under ökad kamp ii
Efterföljande är ett uttalande, antagel pii
franska O. C. T. S. R:s kongress och
klarlägger hur de franska syndikalisterna se pä
detta problem.
VI KÄNNA DE VÄSENTLIGA
UPP-gifter, som syndikalismen bör utföra på
organisationens område för att lyckligt
slutföra sitt eget. rationaliseringsarbete, att
åstadkomma enhet i sin
organisalionsbygg-nad, oeh sin verksamhet.
Den stora mängden av arbetare tro på
statens nödvändighet som på ett
evangelium, Vi ha ofta sagt, att en förnuftig
samhällsordning måste vila på lika
arbctsskyl-dighet för alla arbetsdugliga. Låtom oss i
knappa drag teckna denna naturliga
fram-tidsmålning. När alla människor skola vara
produktivt verksamma, var ocli en efter
sina andliga oeh kroppsliga krafter, när
teknik oeh vetenskap icke mera hindras i
sin utveckling av vinstintressen, hurudan t
kommer då människornas liv att vara? När
skolan harmoniskt utbildar varje människas
förmåga, när människan upphört att vara
arbetare i ordets nuvarande betydelse, när
alla göra sitt bästa för det allmännas bästa,
vilket dagligt tvångsarbete kommer då att
vara nödvändigt? Kunna vi i dag
föreställa oss det ? Nej! Men det nödvändiga
arbetet kommer då i varje fali att utföras
glatt och med sann lust.
Men det måste dock i ett sådant
samhälle finnas människor, som beräkna,
anordna och förvalta!
Ja, varje samhällsordning, i synnerhet en
som har att taga nutidens alla högt
utvecklade behov med i räkningen, behöver
ledning och riktlinjer, men ve det socialistiska
Vi känna likaledes de två stora,
beständiga krav, som böra stå på dess program:
det ena materiellt, det andra moraliskt och.
socialt. För att göra vårt program
fullständigt återstår det oss att finna ett krav,
som är på en gäng socialt oeh revolutionärt.
Av allt att döma kan detta krav inte vara
något annat an den radikala kontrollen
av produktionen. Det är i själva verket
genom utövandet av dennia kontroll, som
syndikaten skola förbereda sig till sin uppgift
att leda, organisera och förvalta
produktionen efter revolutionen. Klart inseende, att
denna förberedelse inte kan försiggå i sam-
samhälle, som för detta ändamål anställde
människor, som de belönade bättre än dem,
som arbetade inom produktionen. En
byråkrati vars make världshistorien aldrig sett
skulle då. uppstå. Den nya klassen skulle
snart behärska förvaltningen oeh
samhället. Däremot skulle vid en allmänt hög
bildnings- och kunskapsgrad alla
pliktarbetare taga ett stort intresse i den rätta
regleringen oeh skötseln av förvaltningen och
samhället. De skulle ha tid oeh vetande
nog för detta. Vetenskap, teknik, hand- och
förvaltningsarbete skulle avlösa varandra,
utjämna varandra. Staten finns inte mer.
Religionen behöver inte mera predikas av
kyrkan, ty de socialistiska mäniskorna
utöva religionen i det att de handla solidariskt
mot varandra. Och med siria
världsomfattande behov och inre konflikter kan var
oeh en ingå i den krets, som behagar
honom. Skolorna komma att vara
kommunens sak, i vilka föräldragemenskapen efter
allmänt erkända grundsatser är
bestämmande. Polis, militär, rättsväsende, straff,
kan det inte mera finnas eftersom
egendomen, källan till alla samhällslaster, är
försvunnen. Och staten finns inte mer; den
har blivit onödig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
