Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSKONLIF.
—A—
DE UNGA OCH DEN GAMLE.
Det var aftonskymning.
»Aldrakäraste, skönaste, sötaste syster Hed-
vig! Der sitter du nu och ser ut som en lifs-
lefvande månförmörkelse, eller som en regn-
vädersdag i November. Nu måste jag väl åter
dansa för dig, som Cupido, och fläkta bort mol-
nen, så vi få det klart igen.»
Och Augustip Dalberg — en vacker, väl-
bildad ung man — begynte voltigera omkring
sin syster med de mest befängda krumsprång
och ställningar.
»Ha vi Cupido här, så få vi väl lof att ha
Venus också!» sade gravitetiskt Bror, en liten,
mörklagd, bastant figur, i det han framträdde,
kråmande sig med stort välbehag, för att icke
säga behag, — hvilket vere för mycket sagdt.
»O, Venus Aphrodite, var välkommen, nyss
uppstigen ur böljornas sköte! Men hvarför är
Mutter så svart?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
