Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE UNGA OCH DEN GAMLE. 417
ett stort, rågadt fat med jättepotatis, rykande ur
sina spruckna skal.
»Var god och sitt här — på min högra
sida, fröken Knutson», sade general Herkules,
så får jag sitta emellan er och syster Hedvig.
Jag sitter alltid nära Hedvig, ty hon är en god
värdinna ... Potatis i kapprockar! Pina dö! det
var roligt. Jo jo, man ser att Hedvig härstam-
mar från salig Örnskölden, landshöfdingen i Norr-
land, som först förde in potatisen der, och satte
upp lintotten, så att alla spinnrockar började
surra och svänga för t–n d–r. Han var en vän
till min salig far och dugtig i fredsmandater som
far min var det i krigsvärf. Men vet ni hur han
gjorde med potatisen? Jo, först talte han med
prester och kronofogdar i länet, och hade dem
att sätta potatis i sina täppor. Och så talte han
med allmogen att göra detsamma. Men den
ville inte på det. Hvad gjorde Örnskölden då?
Jo, han satte sig i sitt åkdon och tog en säck
potatis i åkdonet, och så for han omkring från
by till by, från stuga till stuga, ta mig tusan
for han icke omkring så, och lärde sjelf folket
att sätta och sköta potatisen, och gaf dem utsä-
det och hade dem att göra som han ville. Och
det tog slutligen. Men så skall man göra, om
det skall ta. Och när nu bondfolket fick se hur
det lönade sig, och fick smak på maten, då gick
det af sig sjelf, från socken till socken och ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
