Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TECKNINGAR. 47
honom, vid eldskenet, temligen sjelfsvåldigt ka-
sta sig på soffor och stolar, med handen tum-
lande om i en rik skog af mörka, bruna loekar.
En mängd fria fantasier synes svärma om deri.
Personen ser vådlig ut för sig och andra.
Åter en mycket olika figur är den lilla tref-
liga och trygga, som står der med allvarsam
min och vackra ögon, i hvilka en godlynt skälm
tittar fram. Det är lilla Bror Dalberg, under
skymningsbrasan särdeles sysselsatt att spela små-
systrarne spratt. Från detta håll får man höra
kiknande skratt: Person alls icke vådlig för den
allmänna säkerheten.
Komma så två unga flickor, olika sins emel-
lan som dag och natt, Engel och Göthilda.
Engel ljus, vacker, som — en engel, god,
älskvärd, behaglig, en förkroppsligad solstråle
och allas älskling, kallas i familjen allmänt ”bar-
net”, äfven af sin ett par år yngre syster —
Dygdig Göthilda, — odygdig kallad i fa-
miljen, och för öfrigt benämnd med otaliga
namn, en mörk, mager, temligen ful men gan-
ska särdeles sextonårig flicka, med falkögon och
falknäsa, qvick, besynnerlig, full af upptåg, häf-
tiga sympatier och antipatier, på det hela ännu
ett problem så väl för sig sjelf, som för hela
- familjen, som undrar hvad ”af det fruntimret
skall blifva”, men särdeles gynnad af den gamle
generalen, familjens morbror, hvars rodocka och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
