Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TECKNINGAR. 49
egna. I fridsminnena komma milda qvinnor fram,
hans moder och hans barndomshem. Han synes
äfven ha dystra minnen, minnen som förmörka
lynnet för långa stunder; men dessa talar han
icke om. Det är en Herkulesgestalt, som jag ej
tror kunde sitta och spinna vid en Omphales fötter,
men hvars röst och blick stundom kan uttrycka
en hög grad af godhet. Detta märkes isynnerhet,
då han ser på eller talar till de båda unga flic-
korna, som äro den gamles älsklingar, och det
är vackert att se hans förhållande till dem och
deras till honom.
Man talar om huru ungdom pryder hem-
met; men en vacker ålderdom gör det icke min-
dre. Och utan gubben eller gumman är icke
familjtaflan fullkomlig, och icke heller kan dem
förutan familjpieteten utveckla hela sitt sköna
lif. De unga bli aldrig älskvärdare än då de i
kärlek och vördnad se upp till de gamla, de
gamla aldrig vackrare än då de böja sig ner till
de unga i huld omvårdnad. Och skön och märk-
värdig är den naturens dragning, som alltid inom
hemmet förenar de äldsta och de yngsta till öm-
sesidig tröst och glädje. :
Men skymningsbrasan har nedbrunnit; lju-
sen tändas; äpplen och nötter sättas fram; ung-
domen samlas kring dem, pratar och knaprar.
Syskonlif. I. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
