Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 SYSKONLIT.
mig öfver henne för hennes mors skull och för
det att hon ännu är så ung! Hon skritver ...
så känslofullt ... riktigt, fröken. Och hon är
bara ett och tjugu år ännu, fröken lilla!» ...
Maja tog åter till förklädet för ögonen. Sedan
fortfor hon:
»Hon. var en sådan en liten söt unge som
barn .-. och snäll och qvick, och alla menniskor
höllo så mycket af henne. Och visste hennes
mor, hur det nu blifvit med henne, så skulle
hon gräma ihjel sig, ja, om hon än vore i vår
Herres sköte. Modern och jag, vi tjente till-
sammans hos det beskedliga Jud-herrskapet, som
jag var hos, innan jag kom hit. Och vet frö-
ken! jag har mången gång tänkt att det, för det
mesta, beror af herrskapet, huru tjenstfolket blir.
Jag var ung och oförståndig, jag äfven, när jag
kom till det Judherrskapet, och hade nog kunnat
bli bortskämd, om icke frun varit så god och så
förståndig med mig, och talat för mig så godt,
ja, just som en mor. Och mera beskedligt och
rättänkande husbondfolk kan man icke ha. Herrn
och frun voro med hvarandra riktigt som två
englar; aldrig var det ett onåt ord emellan dem.
Och så beskedliga och hjelpsamma emot fattiga!
Ja, riktigt beskedliga, det säger jag. Och bar-
nen fostrade de allvarsamt upp, och ville alltid
att de skulle vara lika vänliga och höfliga emot
oss tjenare, som emot främmande folk. Ja hal!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
