Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 SYSKONLIF
systern ömt. »Du har gjort mycket rätt», sade
han, »mycket rätt för honom, för dig, för oss
alla O! jag ville det kunde vara annorlunda,
men det är icke tänkbart. Ludovico, så bra, så
ädel han är, är för opraktisk att med sin för-
tjenst kunna försörja en hustru, en familj; och
den lilla lön, han fått, kan blott räcka till för
honom sjelf. Du har gjort mycket rätt, mycket
klokt för alla, men ... Ack, Hedvig! ... att
du dervid skall sjelf vara så litet lycklig» ...
»Åh, det gör ingenting, Augustin !» sade Hed-
vig, tröstad genom deltagandet, »och när en li-
ten tid fått gå om, skall jag bli lugnare, star-
kare. Du skall få se det. Var ej ledsen!
Augustins blick hvilade med djup ömhet på
systern, och, under det han tycktes skåda in i
hennes framtid, sade han:
»Ja, en gång blir det nog bra för dig, och
du blir lycklig. Det tror jag, det känner jag
med mig! ... Men nog vore det godt att kunna
se ditt lif, nu några år bortåt, mera behagligt,
mindre sträfsamt i stort och smått. Vi karlar
äro ändå egoister i vårt sätt att dela arbetet på
jorden. I vårt arbete ha vi vår egen framgång,
vår egen framtid att befordra, och vi skaffa oss
deremellan hvilostunder inom hus och nöjen utom
hus, och anse detta nästan som en helig pligt
emot oss sjelfva. Alltid, alltid se vi på oss
sjelfva. Men ni ... men du, Hedvig, och dina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
