Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLSTÄLLNINGAR. 117
klädd och vårdade sin yttre menniska noggrannt
liksom den inre. Hon gjorde det, tror jag, utan
beräkning, af en inre renhets och skönhets in-
stinkt. Men hade hon tänkt derpå, så bade hon
gjort det likaså, öfvertygad att det är en kär-
tekspligt att söka vara behaglig för sina närma-
ste, för föräldrar, syskon och andra anhöriga
lika väl som för make eller fästman — ty att
detta sednare är en högst helig pligt, derom
lemna icke några uppfostringsböcker för qvin-
nan, samt romaner, henne något tvifvelt — Och
kanske hade detta yttre behag, som Hedvig ägde
ingen ringa del i den dragningskraft, som hon
öfvade på alla inom hemmet, särdeles på brö-
derna.
Knappt var Hedvig klädd, förrän Augustin
kom att åfhemta henne, begagnande tillfället och
sina broderliga rättigheter att drifva litet spek-
takel och ställa litet i oordning i den ordentliga
systerns ordentliga rum, fick de önskade ban-
norna och moralerna, kysste med låtsad för-
krosselse afbedjande på handen, skrattade, tog
Hedvigs arm och förde henne ned i sällskapet.
Ty ett litet sällskap af nära anhöriga och
vänner var, såsom Hedvig det förmodat, för-
samladt i förmaket, och mötte Hedvig, då
hon inträdde, med lyckönskningar och blom-
mor. Uno gaf en bukett, som öfverträffade alla
i skönhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
