Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR-DAGAR. 331
derna och röpa: ”da capo!” Ack Ifvar! jag kän-
ner att vi skola begynna lifvet da capo och ett
bättre, lyckligare... säg mig, säg mig att du
känner, att du tror det ocksåt»
»Jal! jag tror det!» utropade Ifvar, i det han
kastade sina båda armar kring henne... »ja jag
känner det. O du ljufva pratmakerska! ... du
kan trolla, tror jag! Jag vet icke hur det är,
men... jag känner mig förändrad. AH tyngd...
all plåga är borta! ... mitt hufvud är fritt;...
det är ett nytt lif i mina ådror! ..,. Hafvet! —
sade du, . . « o ja, på hafvet det omätliga — omätligt
som Guds godhets djup — på hafvet skola vi...»
»Halt der! Bastal... det kan vara nog seg-
ladt för i dag!» ljöd här general Herkules kraf-
tiga stämma. »I morgon kunna vi talas vidare
vid om saken, och ta sunda förnuftet med i rå-
det. Men så tycker jag om er, mina barn! så
är det bra! vasserratrel man skall kunna ta sitt
parti; man skall icke låta slå ned sig af något,
så att man ej kan resa sig upp igen, och slå sig
igenom, på ett eller annat sätt. För tusan! det
kan hända hvar och en här i verlden att förlora
bataljen en och annan gång. Det har händt mig
sjelf. Det har händt den bästa af oss; det har
händt store kung Carl. Men blef han nedslagen
för det?
»När han låg sårad på Pultava fält och hans
drabanter — min far var en af dem — slogos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
