Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRNYELSEN. 349
Men vid vissa djupare skiften i det inre lifvet /
och för mången stormig själ, är yttre förflytt-
ning ett nästan nödvändigt medel för inre förny-
else. Det finnes en makt i gamla orter, vanor,
intryck, förhållanden, än farligt tjusande, som be-
rusande drycker, än förlamande som tunga bo-
jor, som ingen undkommer utan genom — — att
fly dem. Men långt bort ifrån dem, med en ny
jord under våra fötter, med nya stjernor öfver
våra hufvuden, nya föremål omkring oss, då fö-
das nya intryck, nya tankar. och det går lättare
för själen att gripa sig an, att resa upp sig.
Dessa yttre förflyttningar äro hjelpmedel i För-
synens hand till menniskorna. De göra ej den
goda viljan, men de stödja den.
Om detta allt talade syskonen emellan sig,
och det blef klart för dem sjelfva, och för hela
syskonkretsen, att vilkoret för bådas väl var en
frisk verksamhet i nya förhållanden, och att hvilan
i syskonhbemmet ej fick vara för dem annat än
flyttfågelns hvila på trädets gren för att stärka
vingarna till ny och längre flygt. Och för Ifvar
var det ej hvila. Fosterjorden tycktes bränna
hans fötter. I feberaktig spänning och oro läng-
tade han endast bort, långt, långt bort!...
En tillfällighet, af dessa, som infinna sig
ibland och likna en skickelse, en ledning af högre
hand, inträffade nu, som med ens bestämde sy-
skonens planer. Vi ha sett deras dragning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
