Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som vänner och syskon emellan lftta hjertligare
skratta än Me mest utsökta qvickheter.
Nu dånade vagnen öfver en bro, och strax
derpå omsusades den af doftande björkar och —
— ”Nu äro vi framme!” utropade Augustin, i det
vagnen stadnade framför ett ljusrödt
tvåvånings-trähus, på hvars tak grönt gräs växte och
fjärilar fladdrade kring tomt-örtens granna, gula
stjer-nor; — det var en Idyll på taket.
Augustin hoppade ur vagnen och tog emot
Hedvig i sina armar. Han var litet blek såsom
af en ljuf rörelse:
»Se dig nu väl om, Hedvig!» sade han; »ty
detta är ditt!»
Det var en skön Junidag, vid midsommartid.
Syrenerna stodo i full blomma, och stora buskar
af hvita och gredelina syrener omgåfvo den
täcka boningen — boningen med Idyllen p$ taket
— mot hvilken Augustin förde Hedvig. De
doftade herrligt.
»Ack Augustin! Hvad är detta?» sade den
rörda och förtjusta Hedvig, — »det är som en
saga, så skönt, så förtrollande!»
»Och jag tror att en god Huldra dukat opp
för oss här inne!» sade Augustin, i det de
inträdde genom öppnade glasdörrar i en rymlig sal,
der ett bord stod dukadt med frukter och
blommor och filbunkar i bruna stenkärl. Men
Hul-drau stod i dörren, förstulet blickande, och satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
