Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lades han i en process för det honom tillfallna
arfvet, som genom illvilja och lägt sinne hos hans
motpart Sdrog honom mängfaldiga kränkningar.
Sigurd gick ifrän saken med heder, men med
förlusten af nästan hela sin förmögenhet. Denna
bar han som en man, och arbetade blott
deref-ter desto trägnare för att åter bringa sin moder
och sig till något välstånd. En dag kallades han
hastigt in till denna mor, som nu var den enda
varelse på jorden, som han tycktes älska. Hon
hade fått slag, och kunde, då Sigurd kom in till
henne, icke tala mer.
Hon blott fattade sin sons hand, tryckte den
hårdt, och — dog så. Men sedan hon var död
hade man svårt att lösgöra den lefvande handen
ur den döda. Och denna lefvande hand var det
då icke mer. Den var blefven lam. Det var
den högra. Det var nu Öfver ett år sedan detta
hade händt, och Oaktadt alla de medel, som
blifvit begagnade emot denna förlamning, hade den
blott tagit till, bemägtigat sig hela armen, och
äfven spridt sig nedåt kroppen, hvilket gjorde de,
svårt för Sigurd att gå. Sedan några månader
var han i Stockholm, för att begagna
gymnastiken mot sitt onda, men hittills utan märkbar
verkan. Han bar sin olycka, utan klagan, men
hans lynne hade blifvit dystert och
mennisko-skyggt. Den tvungna overksamhet, i hvilken
han lefde, bidrog att fördystra det. Augustin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
