Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedvig uppe med den älskade brodern. Men
huru olika mot förr voro ej nu dessa nattliga
timmar! Huru ljufligt var det ej för Hedvig att hvar
halftimma för Augustin tillaga den läkedryck, som
utgjorde en del af Ludovicos frälsande medel;
huru ljufliga voro ej hennes känslor, och tankar
der hon satt bredvid brodern och stickade eller
sydde medan han skref, eller ock hjelpte honom
vid sitt arbete. Och Augustin, hur raskt, hur
friskt gick ej arbetet nu för honom. Aldrig hade
han känt sig så lifvad, så klar och kraftig som
under denna tid.
£n natt räckte han åt Hedvig sin dagbok
dit han nyss inskrifvit några ord — samma blå
bok der Hedvig för ett halft år sedan hade läst
dödsposten. Nu läste hon der:
»Med hvar dag känner jag hälsa och kra(~
ter återkomma. Och saliga tankar besöka mig.
Mitt öfverståndna onda har blott lemnat qvar
ett intryck, det af tacksamhet, äfven för lidan~
det När de gamle kallade olyckan den helige
för dess makt att förbättra hjertat, så hade de
rätt Det finner jag nu. Och den är icke blott
en förbättrare, den är äfven en förhöjare af
lifvets fröjd, af njutningen.
Om det är en tanke, som jag framför alla
andra ville lägga på hvarje lidandes hjerta så
är det den: att ”lidandet är ett stort rike”, att
det är en kraft som fördjupar sinnet i lifvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
