Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ihop händerna, och ropar högt i jubel ock bär sig
ät som en berusad? Jag vill säga er det. Ynglingen
är drucken, drucken af säilhet. Hanskall bryta
myrten, plocka blommor till sin unga systers
bröllop. Ja, så är det. Liten Karin skall stå brud i
dag med Ifvar ”Vidfamne”. Tänkte ni er det?
Ynglingen hade länge ej trott derpå. Men
nu är det så. Och tanken på systerns säilhet,
den glada utsigten för hans egen framtid, känslan
af Guds och menniskors godhet–det är för
mycket; det slår omkull honom, det rycker opp
honom, det öfverväldigar honom. Han tycker
knappt att han skall öfverlefva de.t Men det
gjorde han ändå. Och kanske att Lovisa frälste
hans lif dermed, att hon kom ned i trädgården
och blandade sin stormiga glädje i hans, och
grälade på honom också för det att han dröjde så
länge med myrten.
Der uppe i salen sitter syster Hedvig med
trotjenarinnan Maja, och de fläta kransar åt
fyrudarna. Ja, ty här är mer än en i fråga. Och
Maja sjunger lustiga visor, och talar om
högtiden och det vackra vädret, och brudarna, och
brudkronorna och "herr Augustin”, och talet
stockar sig och skrattet — som vi känna —
frambryter medan ögonen tåras ty ”si”! det är
allt "så känslofullt.”
Lugnt är allt ännu i syskonhemmet;
Ijuf-ligt och sakta susa björkarne deromkring. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
