Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En historia om döden och det, som är starkare än döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis lemna henne i fred under hennes sorg. Och
jag finge ej begagna mig af hennes nödstälda
belägenhet för att locka henne till mig".
"För er var det ju hufvudsaken att vara säker på,
att ni ägde hennes genkärlek", inföll jag, för mycket
inne i situationen för att kunna beherska mig.
Han smålog åt min ifver.
"Ja visst var det hufvudsaken. Hon fick icke
bli min af tacksamhet utan af kärlek. Nu förstår ni
också, huru invecklad situationen var. Hon ville icke
synas göra något för att eröfra mig — hon var rädd
att jag skulle misstyda det så, att hon miste mig.
Men jag märkte alt för väl, huru hennes blick, hennes
tanke, hennes hjärta sökte mig. Jag försökte hålla
mig rak och låtsas som jag ej märkte det. Men det
gick ej så länge, såsom var att förutse. Vi suto en
kväll, och jag kände mitt hjärta alldeles suga sig mot
hennes. ’Älskade’, utbrast jag, ’tror du inte, att det,
som vi nu båda känna, är äkta?’ — ’Jag vet det lika
fast som att jag lefver’, svarade hon, ’men jag skulle
aldrig ha erkänt det, om det varit endast för min
skull. Det rättvisa straffet för hvad jag förbrutit mot
dig vore att i evighet få lefva skild från dig och
förbrännas af längtan och saknad efter dig, som är
starkare, ädlare och vackrare än alla andra män. Men
straffet skulle då också gå ut öfver dig. Jag ser och
känner ju så starkt, huru du älskar mig — det är ett
faktum, som ej kan upphäfvas af mitt eget
medvetande om, att jag icke är dig värd och min undran
öfver, att en man, som ser så mycket klarare än andra
män, kan så hänga fast vid mig. Och så tänker jag:
kanske det hos mig fins något, som han kan göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
