Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sixtinska Madonnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hon har gått dit, dear de saligas glorior stråla," svarade Rafael med hemskt lugn, "dit,
dear hon skall stråla i evighet — min madonna! Min blick är vänd mot mitt inre. Hur kunde
jag vara så blind och icke se, att det var henne jag sökte och icke fann, ehuru hon var vid min
sida? Helige fader, se henne och om du förmår fatta, hvad jag förlorade, så välsigna din olycklige
son, som såg den himmelska blott för att dö! Det är S:t Sixti dag; han, den helige och Sancta
Barbara må ledsaga min Fornarina, då hon inträder i himmelens höjder! ....
Romano och några målarelever inburo en beslöjad tafla, uppställde den under vördnadsfull
tystnad och aftogo linneförhänget.
Den Sixtinska madonnan, bärande Förnärmas förklarade drag, skred med det himmelska
barnet på armarne allvarsam, högtidlig genom himlarymden, tillbedd af påfven Sixtus och den hel. Barbara.
Påfven tog, liksom förbländad, ett steg tillbaka. Därpå, efter lång åskådning, böjde han
knä och försjönk i djup andakt, med fingerspetsarne upplyftade ända till pannan.
På aftonen samma dag kom Capo del Populo till Vatikanen. Ismeducci sökte förgäfves förmå
franciskanern att återtaga sitt beslut att tala med påfven.
Petrajo stod fast därvid och blef med stor hjärtlighet mottagen.
"Jag vill ha absolution, papa!" ropade den krigiske munken. "Och gifver du mig den icke,
så gånge det mig såsom Judas Ischariot! Jag hafver illa gjort, helige fader, att jag hafver förrådt
oskyldigt blod. Ännu i afton skall Roms målare få veta, hvar hans själs älskade döljes."
"Fornarina?" ropade påfven. "Skynda, skynda, min gode Petrajo och rädda Rafael från döden
eller vansinnet!"
Djupt i natten anlände Fornarina med den gamla Beppa åter till Villa Frangipani. Rafael
och Petrajo stodo under pinierna för att invänta dem.
Detta var Rafaels första skiljsmässa från sin älskade. Då de älskande för andra gången
blefvo åtskilda, då låg konstnären förstelnad i döden och hans sista konstverk "Förklaringen" såsom
ett lysande äretecken vid hans hufvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
