Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga Jungfrun i det gröna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
TAFVELGALLERI.
"En sådan som sjunger? Dä vill jag inte vara med T anmärkte Schubert.
"Han sjunger visserligen, men inte just sä högljudt/*
*Men hvad har det blifvit af din hemlighet från i går qväll ?" frågade Mayrhofer.
"Det blir nog väl med den sedan!" menade Schwind.
Vännerna begåfvo sig åstad för att tillryggalägga vägen från Carolskyrkan till Belvedere.
Ändtligen låg den majestätiska byggnaden framför dem. De gingo förbi den ungerska
gren?dier-vakten och kommo till Oberbelvedere, hvarest Schwind förde dem in i en kopieringssal, som låg
bakom en af skulptursalarne.
Målaren hviskade några ord till en gammal vaktmästare, hvarpå denne öppnade dörren till
en annan sal.
De tre vännerna stodo i målarekonstens tempel, sällsamt och högtidligt omsusade af den eter,
som omgaf de här från en hel följd af århundraden samlade konstskatterna.
’Mag har alltid känt mig liksom litet hemsk till mods härinne," sade Schubert, kastande
nästan skygga blickar pä taflorna. rDet förefaller mig, som om den, hvilken betraktar en tafla och
vill njuta däraf, först måste bringa hela sin innersta personlighet till tystnad!"
"Ja visst," sade Moritz Schwind. rVår personliga känsla och vilja äro här bundna af
bestämda, oföränderliga former och färger . .. och jag tror, att den sant humaniserande verkan af en
målning just beror därpå, att åskådarens subjektivitet passivt måste böja sig för konstverket."
vO, då är det ändå helt annat med musiken!" menade Schubert — och man kunde se på
honom huru godt det gjorde honom att uttala ordet ’"musik". — ’’Musiken upptager jag i min själ med
oinskränkt hängifvenhet; men midt under detta höjes jag till full lifskraft och röner den
bestämda känslan af en stegrad inre aktivitet. . ."
rAh, det fins en jämförelsepunkt mellan din konst, Franz, och Moritz Schwinds!" sade Mayrhofer.
Stäinningsmålningen, landskapsstycket verkar ungefär på samma sätt som det instrumentala i
musiken. Här är allting dunkelt och omedvetet, och känslorna stanna inom allmänna, obestämda
kategorier. Huru annorlunda blir det icke, när det allherskande ljuset framträder och det andliga
innehållet bestämmer formens gränser! Äfven musiken har sin plastik, nämligen i melodien och får
ljus af de underlagda textorden. Yi vidrörde redan i sår afton denna fråsra, som inrymmer en hel
skatt af underbara hemligheter, hvilka kanske just därför icke upptäckas af hvar man, emedan de
ligga oss så förunderligt nära."
"Hör, AValdl," svarade .Moritz, ’’oaktadt du med egensinnig ifver helt och hållet fördjupat dig
i bokrecensentens förfärliga yrke, så ligger ändå ett godt stycke skald och siare oskadadt qvar hos
dig. Du har öppnat för oss ett perspektiv af huru måleriet är i stånd att föra musiken därhän,
att den pä sitt egendomliga sätt helt och hållet beträder samma regioner som den förra konsten.
Tär Franz har en uppgift att lösa, som icke genast låtit honom komma till fri, skapande
verksamhet, något som väl aldrig händt honom förr! Han vill åstadkomma en musik, som motsvarar den
känslostämning:, hvilken en madonna utbreder omkring sig .. . Han var i går så lycklig att få se en
jordisk madonna — mig har något sådant aldrig varit beskärdt! Franz må här se sig om och
utsöka åt sig en madonna, som uppträder med anspråk att tillhöra de öfversinliga regionerna!"
rNej, Moritz, om hon gör anspråk därpå, så är hon alls icke den madonna, som jag menar!"
sade Schubert ifrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
