Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Paulus Rubens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
RUBENS.
särdeles sköna och intagande yttre — såsom man väl kan tänka sig, då man ser de bibehållna
porträtterna af den mognade mannen — att hon yttrade den önskan att hafva honom bland sina pager,
och han trädde verkligen såsom sådan i hennes tjänst. Lyckligtvis hade naturen icke blott utrustat
honom med en slösande fullhet af sällsynta gåfvor för ett utomordentligt lefnadsmål, utan äfven
uppfyllt hans själ med det heliga allvar, som icke genom lätta och bländande men föga ärofulla
framgångar, sädana som hoflifvet erbjöd honom, låter förleda sig, att blifva medvetandet af en stor
kallelse otrogen. Den sorgfälliga uppfostran och grundliga undervisning, som han redan i Köln
erhållit, gjorde, att det uppsluppna idéfattiga lifvet i kretsen af hans lättfärdiga och obetydliga
kamrater blef honom outhärdligt, och han vände snart tillbaka till mödernehemmet.
Den beundransvärdt snabba fattningsförmåga och lefvande ifver, som Peter Paul under
lärotimmarne bevisat, föranledde hans målsmän, att bestämma honom för ett lärdt kall och specielt för
den juridiska banan, på hvilken hans fader föregått honom med ett förträffligt exempel. Emellertid
var det för dem icke just någon obehaglig öfverraskning, clå de sågo en annan böjelse med ovanlig
kraft uppvakna hos honom; ty familjens i följd af de borgerliga oroligheterna betydligt
sammansmälta förmögenhet tillät knappast, att för en enskild bland den stora barnaskaran — Rubens hade 6
syskon — bestrida så stora omkostnader som de, hvilka då som nu voro förenade med ofvannämda
kostsamma studium. Vid den undervisning i teckning, som en duglig lärare privatim meddelade
honom, röjde han ovanliga anlag och fann ett sådant nöje i denna sysselsättning, att han fördes
till den önskan att blifva målare. Sedan han erhållit samtycke därtill, började han sina studier,
hvilka han fortsatte hos tre af sin tids mest betydande konstnärer, den ena efter den andra, tills
han uppnått mästerskapet.
Innan vi följa honom pä denna bana, måste vi i korthet göra oss reda för de
konstförhållanden, i hvilka han inträdde och hvari han snart med mägtig, genialisk skaparkraft skulle ingripa
ombildande och fulländande.
Den nordiska konsten är i anseende till uppfattningssätt och framställningsmedel grundlagd
och på visst sätt skapad af de båcfa bröderna van Eyck, Hubert och Jan. Deras hängifna
betraktelse af naturen, deras kärleksfulla utarbetning af detaljerna, deras innerliga, sanna känsla å
ena sidan och oljemåleriets fullkomnade teknik å den andra hänvisade konsten pä den bana, som
bäst motsvarade den nordiska karakteren, nämligen realismens bana; och om äfven deras
uppfattningssätt ännu enligt tidens ande rörde sig inom de religiösa framställningarnes hämmande skrankor, så
låg dock redan i hela grundstämningen af deras konst en impuls till frigöring af det sannt och
enkelt mänskliga i måleriet. Och redan i den senaste konstnärsgenerationen, hvilken ännu helt och
hållet var beherskad af religionens ande, finner man en målare, Quentin Massys, i hvilkens
religiösa framställningar det genreartade stundom rätt lyckligt löskämpar sig från det konventionella
dogmatiska tvångets fjättrar; och redan förut hade genom så betydande mästare som Rogier van
der Weyden och den honom på ett egendomligt skönt sätt kompletterande Hans Memling,
äfvensom slutligen genom den förutnämde Massys sjelf teckning och färgbehandling i glänsande och
mångsidig användning blifvit lämpad till sannt uttryck af hvarje åsyftad skildring.
Då blef plötsligt den sunda utvecklingen afbruten, ja afskuren genom ett inflytande utifrån,
hvilket märkvärdigt nog alls icke påtvingades utan med möda och ansträngning uppsöktes i fjärran.
Visserligen kunde ryktet om den nya italienska konsthärligheten, hvilken under loppet af femtonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
