Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
grønne glimtet av styrbords lanterne, som skinte
svakt på flommen av regn og sprøit. Han så nettop
på den, idet dens stråle falt på den steilende
sjøen, som slukket den. Han så bølgetoppen stupe
ned og føie sitt rørende, spinkle brak til det for-
ferdelige vanviddet som hylte rundt ham, og næsten
samtidig blev stiveren vridd ut av armene hans.
Efter et knusende slag over ryggen følte han plutse-
lig at han fløt og blev båret opover. Hans første
uimotståelige tanke var at hele Kinahavet hadde
stormet broen. Derefter antok han, med større
rimelighet, at han var gått overbord. Hele tiden
mens han blev slengt og slått og rullet i veldige
vannmasser, gjentok han for sig selv med den
største hast ordene: «Gud! Gud! Gud! Gud!»
Plutselig, i et oprør av elendighet og fortvilelse,
fattet han den sinnssvake beslutning å ville ut av
dette her. Og han begynte å slå omkring sig med
armer og ben. Men straks han begynte sin for-
tvilede kamp, opdaget han at han på en eller annen
måte var blitt loket inn i et ansikt, en oljehyre,
nogen støvler. Vilt slo han kloen i den ene av
disse tingene efter den andre, mistet dem, fant dem
igjen, mistet dem påny, og blev tilslutt selv grepet
med fast tak av nogen kraftige armer. Han gjen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
