Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Tuileries-trädgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Hvarföre fick du denna gyllne bindel
Och gömde vingarna i hermelin?
All jordisk höghet vill så lätt bli svindel,
Och pöbelns falska löje är ett grin,
Och hofvets smicker är en ecklig spindel,
Som spinner under solsken din ruin,
Och kryper bort och gömmer sig försigtigt,
Så snart han blott får höra stormen rigtigt.
Om tidens jordskalf är så mycket skrifvet,
Men om de finge bikta, dessa trän,
Hvad de ha sett förskräckligt, öfverdrifvet,
Du skulle skälfva ner i dina knän.
De rycka an - de komma dig på lifvet -
Du bleknar redan - du vill komma hän -
Men hvarför? Tror du någon stängt sig inne,
Med vakt och reglar, för det flyddas minne?
Just der du står var en förtviflad brottning En dag,
som den, soin oss i morse väckt: Der stod en kung,
som liksom genom lottning Var utsedd till ett offer
för sin slägt, Der stod en skymfad mor, en hotad
drottning, Som ensam höll sig rak och oförskräckt,
En dauphin, klädd i kolt, med frygisk mössa, Ett folk
i lumpor, men med laddad bössa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
