Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjen Poisson. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Raymond. Jag ber ...
Paul (sakta till Seauséjour). För all del tyst!
Beauséjour (fortfar pä samma sätt). Och lyckan
se’n,
som ville
Förunna er en son, som gör detsamma om, Som spelar
sin Crispin med er komik, och som På scenen ersatt
er och påmint om ert snille; Ty gammalt folk man hör
förtälja öfverallt Om er befängda mask, som är till
ordspråk vorden, Er öfvergifvenhet, ert sätt att säga
orden, Som fingo derifrån ett äkta komiskt salt. Och
andra roler se’n, om också något smärre, Don Japhet,
Jodelet -
Raymond. Tar det ej slut, min herre? Det är min
grämelse att ha förspilt mitt lif På sedeslösa ting
och lumpna tidsfördrif.
Beauséjour. Hvad ?
Raymond. Öfver denna tid, som blef så illa brukad,
Jag rodnar, och jag blygs att ta beröm emot; Jag
önskade till Gud, förkrossad, förödmjukad, Att
jag ej någonsin på tiljan satt min fot, Jag känner
samvetsqval, som ni ej ens kan fatta, Och gråter nu
för det jag förr haft folk att skratta.
o
Seauséjour. Ah, det är tokigt gjordt.
Att skratta
gör så godt.
Paul. Glad och belåten jemt - Beauséjour. Glad?
Nåja, jag har fått
En dosis lätt humör, som också är nödvändigt;
Men så belåten just? Det är mer än jag vet.
En landsortsdirektör har jemt och samt förtret,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
