Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amors genistreck. I, 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
Lotta. Men det är ju en makalös historia! Hvad
heter han? Hvad är han från för läger?
Robert. Han heter Henning Verner; är student
Och bland de skickligaste jag har känt. Hvad hjertat
angår, kunna jag och flera Bevittna, att dess art är
excellent. Han är fantastisk; men att kokettera Med
sina känslor, kallas nu kultur.
Lotta. Mig lyster det att skåda, hvad figur Den
unge herrn vid sin visit skall göra.
Robert. Ah, han förstår nog sina runor föra.
Henrietta. Men är ni vän till honom, och bekant,
Så bör ni hindra honom från försöken ...
Robert. Det har man blott förtret af, bästa fröken,
Och lyckas aldrig, det är visst och sant. - Låt honom
komma hit och bränna sig, Det låter nog på slutet
känna sig!
Lotta. Men om - man är ju icke marmor heller -
Vi skulle . . . (hejdar sig).
Robert. Hvad?
Lotta. Ni vet hvad frågan gäller.
Robert. Nehej!
Lotta. .. . Förälska oss i er student...
Robert. Så bör en flicka ej för sådant häpna,
Lotta. Jag frågar ej för min skull. Jag kan
väpna Mitt hjerta mot Cupido excellent; Men Henriettas
...
Robert (afsides). Ditt kan ock bli brändt! (högt
och långsamt) Jag kan i nödfall Verner underrätta,
Att ni ha rest...
Lotta (ifrigt). Nej, gud bevars för detta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
