Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amors genistreck. II, 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Lotta. Men säg mig: har då ej Er fantasi det minsta
vackra diktat Om syster min?
Verner. Jag måste svara: nej!
Lotta. Upprigtigt?
Verner. Ja.
Lotta. Jag tror knappt att ni biktat.
Verner. Då svär jag ...
Lotta. Nej, det har jag ej begärt. Ni anser det
kanske ej mödan vardt Att edra vackra illusioner
spilla På mer än en - den brud man er bestämt?
Verner. O nej, jag står ej ut med detta skämt,
Och sannerligen, fröken, gör ni illa, Som gycklar
utan skäl.
Lotta. Upprigtigt sagdt, Kan syster mins rivalskap
bli mig farligt Och derför får jag vara på min vakt
I mina svar; ty bäst att fara varligt. Män utsett
mig åt er, ty jag är äldst; Men sanningen att säga,
såg jag helst En annan valgrund mellan två personer;
Ty nog är åldern bra, men det ser ut Som när man
säljer lam uppå auktioner. Se Lotta först, och välj!
I fall till slut Ni står till hvad ni sagt (med visst
eftertryck) och pappa
gifver Sitt bifall se’n . ..
Verner. För det skall jag bli man! (besinnar sig)
Jag har det redan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
