Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om här vi stannade och inneslötes.
Vill lyckan följa företaget åt,
Så blir det sterbhus af det här, och gråt.
Ha! Låt dem sofva och i drömmen svärma!
De ingen morgon vaknat troligtvis
Vid härligare sken (blås upp, du bris!)
Än denna natt vid brasan, som skall värma
Farvattnets slöa säkerhets-polis.
Nu till Medora! — Tungt mitt hjerta kännes,
Men må det vara fjäderlätt i hennes!
Jag blinkar ej, — och ingen här, min sann, —
Insekten sticks vid angrepp, äfven han;
Men detta mod, som vi med djuren dela
Och som förtviflan drifver till sin spets,
Är ingenting att rosa i det hela;
Min åtrå var att få min lilla krets
Med öfvermagten allra helst i hets;
Dock skedde det i oträngdt mål ej gerna —
Men nu vi segra eller stupa ärna.
Jag skyr ej döden, endast att så här
Förpassa dem dit ingen undflykt är;
Mig rör det föga om mitt lif kan bergas,
Men det förtryter mig att jag skall snärjas.
Ett eget öde, att så här i hast
Få sätta allting på ett tärningskast!
— Men skyll ej ödet, skyll din dårskap bara,
Ännu kan ödet dig bevåget vara.»
Så öfverlade han, och otillfreds
Kom upp till brantens tornbekrönta spets;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
