Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
7.
Ej utan värma fattades han om
Af stora verlden, då han återkom.
Högättad sjelf, kom Lara som jeinlike
Med allt hvad ypperst fans i land och rike,
Satt i de storas gillen inom kort,
Der tiden skrattas eller suckas bort,
Men blott såg på, och tog sig aldrig nära
Af deras nöjen, oro eller ära,
Hans håg låg ej, som deras oförtäckt,
Med ständigt gäckadt hopp, och återväckt,
Till ärans dunst, förvärfvets redbarheter,
De skönas gunst och mäns rivaliteter,
Han stod som innanför en mystisk ring
Allena midt i vimlet rundt omkring
Och i sin stränga blick ett uttryck hade,
Som skamlösheten sjelf på sinnet lade;
Försyntare små väsen stirrade
På honom, skrämda och förvirrade,,
Blott några vänligare själar trodde,
Att ock ett hjerta inom honom bodde.
8.
Besynnerligt! Som ung, hvad lefnadslust, Hvad
njutningsfeber, nöje af en dust! Seglats, och jagt,
och qvinnor, allt som stälde Fröjd eller död i
utsigt, om det gälde, Han pröfvat hade, hvar uti sin
tur, Och dragit bitterhet och sötma ur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>