Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belägringen af Korinth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Vältra i det varma blod,
Rossla af törst och sammankrympas,
Men han vämjdes att se de döde stympas.
Det är något sublimt, som hör faran till,
Låt döden taga hvad form han vill,
Ty rykte talar om sår, om röda,
Och berömmelse blickar på dem, som blöda; .
Men efteråt - då är tungt att gå
På fält med multnande kroppar på,
Der stanken jordens krypfän lockar
Och skogens djur och luftens flockar,
Som fröjda sig, hvar på sitt vis,
Att hafva menniskan till spis.
18.
Der står ett tempel i ruiner, Ifrån en forntid
undanträngd, En två tre kolonner och sten i mängd,
Granit och marmor, der gräset skiner. Men ve öfver
tiden, som ej lemnar qvar Mer af hvad är än af allt
hvad som var! Ja, ve öfver tiden! Af allt, han fått
börja, Han skonar åt framtiden nog för att sörja Så
väl hvad som varit som det som skall bli! Våra barn
skola se detsamma som vi: Stycken af ting, som ej
finnas mera, Ruiner af qvader från väsen af lera!
19.
På en kolonn han slog sig ner Och for med handen
öfver pannan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
