Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belägringen af Korinth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
I lutad ställning, som en annan
I svårmod man fördjupad ser.
Mot bröstet han sitt hufvud fälde,
Hvars pulsar bultade och svalde,
Och öfver pannans hvita rand
Han trummade med sina finger
Så lätt och hastigt som din hand
På elfenbenstangenter springer,
Förr än ur strängarne till slut
Den fulla tonen klingar ut.
Der satt han liksom döf och blind,
Då suckade - jag tror en vind;
Men kunde ur en klyft, en hålig,
Tränga en suckan, så mild, så tålig?
Han rätade sig och åt hafvet såg,
Men sjön så slät som en spegel låg;
Han såg åt gräset, men det var stilla,
Kan hända var allt hvad han hört en villa?
Han såg åt baneret, det hang mot stång,
Der prasslade icke ett lof en gång
Och icke en vindpust kändes fara,
Hvad kunde det plötsliga lätet vara?
Då såg han åt sidan - men var det sant?
Der satt en qvinna, en välbekant.
20.
Och han spratt till med större häpnad Än om en ovän
stått der väpnad. »Vid mina fäders Gud! Hvem är Du,
qvinna, och hvad gör du här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
