Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fången på Chillon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
En solskensdag på himlen glider,
- Som eljest ligger ren och klar -
Och alls ej der att göra har,
Men öfver jorderis glädje far,
En skugga, som förstämning sprider.
11.
Nu vände sig mitt öde om
Och sjelfve vaktkarln vänlig kom;
Jag vet ej hvarför han det gjorde,
Som ej så blödig vara borde.
Lik godt! Mitt jern, som var i tu,
Blef icke mera nitadt nu,
Men jag gick fritt, med lösta leder,
Igenom cellen upp och neder
Och kors och tvärs: ja, jag till slut
Kring pelarraden kunde vandra,
Först kring den ena, så den andra,
Och göra halt der jag gick ut,
Men så, att jag ej trampa skulle
På mina bröders nakna kulle;
Ty tanken blott att med min fot
Den låga bädden stöta mot
Kom mig att flämta så det hördes
Och hjertat våldsamt sammansnördes.
12.
o
Ät fötterna ett fäste jag
I muren grof, men ej för rymning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
