Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruden från Abydos, en turkisk berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
Ha tystnat; men i mjuka dyn
Ser man från natten ett och annat:
En sönderbruten klinga här
Och märken efter fötter der
Samt händer, hvilka gräft i sanden.
Och litet längre bort på stranden
En fackelstump, en redlös båt;
Och på den hafstång stormen stackat,
Der stranden utåt djupet sackat,
En hvit kapott, och våt.
Den är i tu - och mörkröd blänker
En fläck, som fåfängt sjön bestänker;
Men hvar är egarn, hvar?
Om på hans stoft du gråta ämnar,
Så sök det der som vågen remnar
Emot Sigaeums brant och lemnar
Sitt rof på Lemnos qvar!
Sjöfoglar skrika, sent och tidigt,
Och sänka sig med lysten håg
På fridlös hufvudgärd, der smidigt
Hans hufvud lyfts med hvarje våg;
Der handen, liksom för att hämnas,
Fast intet muskellif är qvar,
Med svallet än i höjden far
Och än med djupet jemnas.
Ja - hvarför icke famnas af
En ständigt rörlig graf?
Ty fogeln tar sitt uppehälle
På liket blott i maskens ställe!
Det hjerta och det öga, som
Nog gråtit blod, och gråtit om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
