Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ön eller Christian och hans stallbröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
På afstånd glimmade, för att en gång
Förrosta under dagg och däfven tång.
Allt annat var - ett lif i nesa lyktadt,
En själ - men hvem kan säga hvart den flyktat?
Den, som vill döma i sitt blinda nit
Till svafvelsjön, är sjelf på vägen dit,
Om ej det torra hjertat till sin kärna
Får skylla på en ännu sämre hjerna.
13.
Så var det slut! Der lågo i sitt blod
De ene; och en annan skara stod
På däcket, denna gången jernbeklädde,
Ett däck, som de med heder förr beträdde:
På ön de fångats - skäret öfverlät
Ej någon lefvande i lagens nät.
Och vattenfoglar kring de spridda liken
På våta vingar flaxade i viken,
Än på en svallvåg rullande förbi,
Än ropande med hesa klagoskri:
Men vågen gick bekymmerslös der nedan,
Som den af evighet har gått sin gång,
Delfiner tumlade på ytan, medan
Flygfisken i en båge sprang, en lång,
Och kom igen ifrån sin luftfärd sedan,
Att doppa vingarne till nya språng.
14.
Och det vardt morgon. Neuha sam i tide Att skåda
hur det dagades på våg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
