Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
183.
Det var ett godt råd utan tvifvel, fast
Det kom för sent, som jag på förhand sade;
Så köps erfarenheten vanligast,
Ett slags bevillning ödet på oss lade.
Don Juan nådde kammardörrn i hast
Och skulle hunnit trädgårdsporten - hade
Han icke mött Alfonso sjelf, som kom
I högsta hugg, men fick ett höff er-om!
184.
Det kom till handgemäng och ljuset släcktes,
Antonia ropte »rån!» och Julia »brand!»
Men ingen tjenare i huset väcktes.
Alfonso, hjertligt pryglad under hand,
Svor blodig hämnd, fast Juan ej förskräcktes
Men i oktaven öfver svor ibland;
Ung var han visst, men blodet var i svallning
Och alls ej villigt tappas på befallning.
185.
Förr än Alfonso hann dra värjan, låg den Framför hans
fötter, och jag vet för visst Att det var väl, att
Juan icke såg den; Ty skulle han, som all besinning
mist, Ha kommit af en händelse i håg den, Så hade
karlen ej fått någon frist. Och derför, fruar, bör det
er att tänka På tvenne lif, - man kan bli dubbelenkal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
